• Typ av anslag

  • Forskningsområde

  • Lärosäte

  • År för stöd

Karl Carlström

Neurovetenskap

SSMF Postdoctoral Grant

Karolinska Institutet

2021

Visa projektbeskrivning

Karaktärisering av MS riskgener i humana oligodendrocyter

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). CNS består av nervceller som kan liknas vid elektriska ledningar vars signaler möjliggör att vi kan se och gå. Likt elektiska ledningar måste dessa nervceller isoleras för att kunna fungera, detta görs av oligodendrocyter (OL) som producerar myelin kring nervcellerna.Insjuknandet i MS kan oftast knytas till ett överaktivt immunförsvar vilket innebär att celler i CNS angrips och förstörs, men denna fas kan idag behandlas relativt väl. Det främsta problemet är istället att MS över tid dödar nervceller och OL oberoende av immunsystemet. Denna sjukdomsfas sammanfaller med när OL förlorar sin förmåga att återbilda myelin kring nervceller. Att förstå varför OL tappar denna förmåga är avgörande men ännu okänt.Det finns flera gener som påverkar risken att drabbas av MS, men har dessa påverkar OL har inte testats. Därför vill vi göra detta i mänskliga OL stamceller där vi med hjälp av den sk ”gensaxen” modifierar samtliga riskgener var för sig. Hur riskgenerna påverkar OL stamceller studerar vi både genom att odla dem i lab och genom att plantera dem i CNS på försöksdjur. Vissa OL stamceller kommer inte kunna bilda myelin pga en specifik gen eller kombination av gener saknas, dessa gener tror vi förvärrar MS.Vi hoppas att vår originella angreppsvinkel kan ge oss avgörande kunskap om sjukdomsförloppet i MS och vad som styr att sjukdomen förvärras till ett idag icke behandlingsbart stadie av MS.

Tessa Campbell

Immunologi

SSMF Postdoctoral Grant

Karolinska Institutet

2021

Visa projektbeskrivning

Genetiska och mekanistiska studier av immunbrist som påverkar NK celler

Vi är nu idag mer än någonsin förr medvetna om immunsystemets oerhört viktiga roll för att skydda oss från sjukdomar. Detta är tydligast hos personer med immunbristsjukdomar orsakade av genetiska defekter. Ett viktigt exempel på detta är personer med brist på NK-celler (från engelska ”Natural Killer”). Dessa personer blir svårt sjuka av vanliga virusinfektioner och är benägna att utveckla aggressiva tumörer. Detta visar på den kritiska betydelsen av NK-celler i immunsystemet. Att diagnostisera dessa brister är dock utmanande och vår förståelse för hur dessa genetiska defekter påverkar NK-celler är mycket begränsad – därför är målet med det här projektet att förbättra detta. Vi kommer att använda unika tekniker och genetiskt modifiera NK-celler för att förstå hur NK-cellerna skadas hos dessa patienter. Dessutom kommer vi att försöka identifiera den genetiska orsaken till sjukdom hos för tillfället sjuka och odiagnostiserade patienter med misstänkt NK-cellbrist. Resultaten från detta projekt kommer att vara essentiella för att ställa diagnoser och ge behandling till patienter, samt ge kunskap om hur NK-celler kan användas vid behandling av cancer och infektion.


Maria Bygdell

Folkhälsovetenskap

SSMF Postdoctoral Grant

Göteborgs universitet

2021

Visa projektbeskrivning

Övervikt och fetma under barndomen och ungdomsåren och risken för cancer som vuxen – ett life course perspektiv

Övervikt och fetma är ett globalt problem som under de senaste årtiondena blivit vanligare bland både barn och vuxna. Fetma i vuxen ålder är en riskfaktor för vissa cancerformer och räknas som den näst viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer, efter tobaksrökning. Det är oklart om fetma under barnaåren respektive pubertetsåren påverkar risken för fetma-relaterad cancer, hormonellt reglerad cancer (prostata- och bröstcancer) och malignt melanom i vuxen ålder. I Sverige blir alla barn mätta och vägda från födsel till avslutad skolgång inom ramen för BVC och skolhälsovård. I Göteborg har vi samlat in mätningar från skoljournaler och skapat en unik, populationsbaserad kohort (födda 1920 och framåt). Genom att samköra längd och vikt under barndomen med svenska register får vi information om cancersjukdomar för individerna i kohorten. Jag har en unik möjlighet att undersöka om det finns speciella perioder under uppväxten när ett högt BMI ökar risken för fetma-relaterad cancer, prostata-, bröstcancer och melanom. Jag avser också studera vilken nivå av förhöjt BMI som är kopplat till den ökade risken. Resultaten från min forskning kommer att bidra med nya insikter kring hur ett högt BMI under barndom och pubertet påverkar risk för cancer i vuxen ålder. I framtiden hoppas jag att detta kan leda till att hälso- och sjukvården blir bättre på att identifiera de barn som har en ökad risk för att som vuxna få cancer, samt veta när under uppväxten förebyggande insatser gör mest nytta.

Balazs Acs

Cancersjukdomar och tumörbiologi

SSMF Postdoctoral Grant

Karolinska Institutet

2021

Visa projektbeskrivning

Artificiell intelligens för att förbättra diagnostik och prognostisering vid bröstcancer

Histopatologisk bedömning av tumörer ger information som är avgörande för kliniskt beslutsfattande. Dagens cancerdiagnostik utförs manuellt av patologer med hjälp av ett mikroskop eller digitaliserade bilder. I analysen ingår noggrann morfologisk bedömning av tumörtyp, grad och biomarkörer. Men mänskliga bedömningar är kopplade till hög grad av osäkerhet och variation, vilket ibland ger opålitlig information som leder till suboptimala behandlingsbeslut. Dagens oprecisa cancerdiagnostik leder till under- och överbehandling som påverkar patientens resultat och skapar en ohållbar kostnad för samhället.Vi utvecklar datorbaserade modeller med hjälp av artificiell intelligens (AI, deep learning) för bedömning av histopatologibilder, som syftar till att förbättra rutinmässig klinisk patologi. Vår retrospektiva studiepopulation inkluderar alla kvinnor som diagnostiserades med bröstcancer i Region Stockholm mellan 2005 och 2014, sammantaget över 20,000 patienter. Sannolikt en av världens största databaser för bröstpatologi. Fokus ligger på bedömning av biomarkörer (ER, PR, HER2, Ki67) med syfte att fungera som beslutsstöd till patologen. Dessutom tränar vi AI-baserade modeller som kan ”se” kliniskt relevant information i histopatologibilder omöjliga för det mänskliga ögat. Här är målsättningen att utveckla metoder som kan möjliggöra precisionsmedicin.

Michal Maj

Biofysik

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Göteborgs universitet

Institutionen för Kemi och Molekylärbiologi

2020

Visa projektbeskrivning

Molekylär insikt kring typ II-diabetes – Vägen mot strukturell och dynamisk förståelse av Amylins cytotoxiska intermediär via spektroskopiska och cellulära studier

Typ II-diabetes är den snabbast växande sjukdomen i vår tid. Typ II-diabetes börjar som insulinresistens, vilket är minskad känslighet mot insulin på cellnivå. Kroppens respons är att bukspottskörteln producerar fler β-celler och ökar dess aktivitet. När β-cellerna tillslut dör utvecklas svår diabetes, men de molekylära och cellulära mekanismerna bakom β-cellernas död är ännu inte kända.

Förlusten av β-celler har kopplats till Amylin, ett peptidhormon som lagras och utsöndras tillsammans med insulin. Amylin är känt för att spontant bilda aggregat, så kallade amyloidplack.

Det visades nyligen att toxiska ämnen som består av mindre enheter sammansatta av Amylin bildas tidigt i aggregationsprocessen. Dessa kortlivade, intermediära Amylinstrukturer bidrar till förlusten av β-celler men studier av processen har inte kunnat göras har genomförts eftersom strukturen för den intermediära strukturen inte är bestämd.

Målet med mitt projekt är att bestämma strukturen på den giftiga och kortlivade intermediären av Amylin. Jag har utvecklat ett nytt och effektivt protokoll som stabiliserar den intermediära strukturen och som gör att vi kan undersöka den med infraröd spektroskopi, cryo-EM och 2D-NMR metoder för att bestämma strukturen, undersöka mekanismen bakom den intermediära strukturen och på så sätt skriva ett nytt kapitel i diabetesforskningen.


Linda Johnson

Hjärt- och kärlsjukdomar

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Lunds universitet

Institutionen för Kliniska vetenskaper

2020

Visa projektbeskrivning

Förmaksmyopati som förstadium till förmaksflimmer, hjärtsvikt och stroke

Förmaksflimmer(FF) är en folksjukdom; över tio procent av svenskar över 75 års ålder är drabbade. Konsekvenserna är allvarliga: ökad risk för stroke, demens, hjärtsvikt och för tidig död. Tidiga tecken på FF kan upptäckas med registrering av EKG över ett dygn (24hEKG). De som har talrika förmaksutlösta extraslag eller förstorade förmak har ökad risk att utveckla FF under de närmsta åren.Det övergripande målet är att upptäcka individer med ökad risk för FF, och erbjuda en insats som förhindrar detta. I detta ingår följande specifika frågor
  • Kan FF förutsägas med långa EKG registreringar?
  • Är förmaken förstorade hos de med extraslag?
  • Vad orsakar extraslag och förmaksförstoring?
  • Är extraslag kopplat till fibros?
  • Är saltintag kopplat till extraslag?
  • Vad orsakar tillkomst/ökning av extraslag eller förmaksförstoring?
Projektet bygger på redan insamlad data i Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS) studien, i Malmö Kost och Cancer studien, och 30 dagar långa EKG-registreringar insamlade i vården. Vi vill genomföra en återundersökning i SCAPIS med magnetkameraundersökning och 24hEKG, fyra år efter den första registreringen.Stroke som orsakas av FF kan förebyggas med blodförtunnande läkemedel, men många stroke inträffar innan FF upptäckts. Andra komplikationer, som hjärtsvikt, kan inte förebyggas. Därför är det viktigt att kunna upptäcka ökad risk för FF, för att kunna förebygga FF och dess komplikationer Detta skulle innebära förbättrad hälsa för många människor.

Karl Mårild

Gastroenterologi, leversjukdomar

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Göteborgs universitet

Institutionen för Kliniska vetenskaper

2020

Visa projektbeskrivning

Prospektiv studie av tidiga miljöfaktorer och risken för inflammatorisk tarmsjukdom hos barn

Inflammatorisk tarmsjukdom (”IBD”, inflammatory bowel disease) är kroniska sjukdomar som ofta debuterar tidigt i livet och med stark negativ inverkan på hälsa och livskvalitet. Efter kraftigt ökat i förekomst de senaste åren, tros idag 0,5% i västvärlden ha IBD. Orsaken till ökningen är okänd men miljöfaktorer, bland annat tidigt i livet, har sannolikt påverkat sjukdomsutvecklingen.

Det övergripande syftet med denna studie är att med ett nordiskt samarbete mellan tre födelsekohorter öka förståelsen för tidiga miljöfaktorers påverkan på risken att utveckla IBD i barndomen. Vi kommer analysera data från 135 000 barn födda 1996–2009 i Sverige (”ABIS studien”), Danmark (”DNBC”) och Norge ”(MoBa”) och som följts fram till år 2019 för utveckling av IBD. Projektet har högkvalitativa data från enkäter, blodprover och register.

Studien avser bland annat att besvara följande viktiga frågor:

  • Minskar amning barns risk att utveckla IBD?
  • Löper barn med hög infektionsfrekvens en ökad risk att utveckla IBD?
  • Leder D-vitaminbrist hos barn till ökad risk för IBD?

Dessa faktorer har i studier av bristande kvalité föreslagits påverka risken för IBD. Tillskillnad från tidigare data har denna studie en prospektiv (”framåtblickande”) design och en klart större statistik styrka. Tillgängliga data bekräftar att underlaget för projektet är av hög kvalité och har goda förutsättningar att besvara frågeställningarna. Förhoppningen är att ökad kunskap om dessa miljöfaktorer på sikt kan leda till sätt att förebygga IBD.


Isaac Canals

Neurovetenskap

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Lunds universitet

Institutionen för Kliniska vetenskaper

2020

Visa projektbeskrivning

Cellautonoma och icke autonoma defekter vid lysosomala inlagringssjukdomar – cellterapi med genmodifierade astrocyter

Lysosomer är viktiga delar i våra celler, vars huvudfunktion är att bryta ner oönskat material. I lysosomala inlagringssjukdomar (LSDs) störs lysosomens funktion. LSDs drabbar barn i tidig ålder och leder till allvarliga funktionsnedsättningar i hjärnan. Tidigare har forskare som studerat sjukdomen främst fokuserat på nervceller och bortsett från astrocyter som är en annan viktig celltyp i hjärnan. Jag kommer studera lysosomala defekter i både nervceller och astrocyter och undersöka hur LSDs påverkar de drabbade cellerna.

De senaste åren har en ny teknik tillåtit forskare att tillverka stamceller från hudceller från patienter. I det här projektet kommer jag att tillverka stamceller från patienter med LSDs, producera olika typer av hjärnceller för att studera deras funktion i cellodlingar. Jag kommer också att producera sfäriska miniatyrhjärnor med en diameter på 2-4 mm som är snarlika en hjärna under utveckling. Dessa kommer att användas för att studera hur utvecklingen påverkas i hjärnan hos patienter med LSDs.

Idag finns det ingen effektiv behandling för dessa sjukdomar. Eftersom LSDs beror på mutationer i gener, kommer jag återställa dessa mutationer med CRISPR/Cas9, ett verktyg som används för att modifiera gener, i stamceller som genererats från patienter. Jag kommer utforska möjligheten att använda astrocyter i cellterapi där de sjukdomsframkallande mutationerna har återställts med förhoppningen att kunna behandla sjuka patienter.


Federico Agostini

Cell- och molekylärbiologi

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Karolinska Institutet

Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik

2020

Visa projektbeskrivning

Identifiering av faktorer som kopplar transkription till genomorganisation i hälsa och sjukdom

Processen där RNA skapas utifrån DNA kallas transkription, och den inbegriper en stor mängd olika proteiner som är nödvändiga för att transkriptionen ska genomföras korrekt. DNA-molekylen är ganska flexibel och kan under transkriptionen böjas och formas till särskilda konfigurationer, vilket underlättar överbryggning av delar som normalt sett är långt borta från varandra.

I det här projektet planerar jag att ta reda på hur en viss grupp av proteiner, som binder till både DNA och RNA, kan reglera transkription och organisera den tredimensionella genomstrukturen i cellkärnan. Dessa proteiner är speciella på så sätt att de innehåller flexibla och vidhäftande delar som gör att de kan kopplas ihop med andra proteiner och ge upphov till en slags droppar eller mikromiljöer som är åtskilda från den omgivande vätskelika miljön i cellerna; beteendet hos dessa droppar liknar det som olja har i vatten. Ibland kan mutationer i dessa proteiner resultera i större och fasta massor, så kallade aggregat, bildas. Uppkomsten av dessa strukturer associeras vanligtvis med neurodegenerativa sjukdomar, såsom amyotrofisk lateralskleros (ALS) och frontallobsdegeneration som inte är av Alzheimertyp.

För att bättre förstå dessa proteiners koppling till neurodegenerativa sjukdomar planerar jag att i detalj utforska hur de reglerar transkription och organiserar den tredimensionella genomstrukturen.


Dag Leonard

Reumatologi

Mottagare av SSMF:s Stora Anslag

Uppsala universitet

Institutionen för Medicinska Vetenskaper

2020

Visa projektbeskrivning

Polygenetiska riskscore och patientstratifiering mot precisionsmedicin vid Systemisk Lupus Erythematosus

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en reumatisk systemsjukdom som kan drabba de flesta organ i kroppen såsom hud, leder, njurar och nervsystemet. Sjukdomen debuterar ofta i tjugo- till trettioårsåldern och nittio procent är kvinnor. Genetiska studier har identifierat över 100 riskgener för SLE vilket har bidragit till förståelsen av sjukdomen. Tyvärr har denna kunskap inte kommit till användning i kliniken. I denna studie vill vi skapa en genetisk karta för den enskilda patienten som kan användas i rutinsjukvård.De flesta riskgener för SLE medför endast en liten ökad risk för sjukdom. Om man summerar risken för flera riskvarianter får man ett värde på den samlade genetiska risken, detta kallas polygenetiskt riskscore (PRS). För att utveckla specifika PRSs kommer 2455 patienter med SLE från Sverige, Tyskland och Norge att genotypas med Illuminas Global Screening Array. Samtidigt sammanställs omfattande klinisk information. PRSs utvecklas för olika manifestationer av sjukdomen som t.ex. risk för njurinflammation och risk för blodpropp. Vidare utvecklas PRSs för aktiv eller mer stillsam sjukdom över tid och för vilken behandling som fungerar för den enskilda patienten.Genom att skapa en genetisk karta för den enskilda patienten vill vi göra den genetiska informationen användbar i sjukvården. Med tillgång till denna information kommer läkaren och patienten lättare kunna välja rätt behandling, minska biverkningar och planera uppföljning.

Sida 17 av 64