Behandling av sömnlöshet hos typ 2-diabetiker och effekter på blodsockerkontroll

Sömnproblem är vanligare hos patienter med typ 2 diabetes mellitus (T2DM) än i övriga befolkningen. Bristen på sömn försämrar metabola funktioner, vilket i sin tur kan förvärra tillståndet hos dessa patienter. Preliminära resultat tyder på att behandlingen av T2DM patienter skulle kunna förbättras genom att sömnproblematiken också angrips. Det är emellertid inte klarlagt vilken behandlingsmetod som är mest effektiv för att uppnå en förbättring av både sömn och metabola funktioner. I den föreslagna studien som fokuserar på T2DM patienter ska vi undersöka effekten av lågintensiv uthållighetsträning (så kallad aerob träning) jämfört med kognitiv beteendeterapi på sömn och glukosmetabolism. Genom våra studier hoppas vi kunna designa en behandlingsmetod som effektivt förbättrar både sömnen och kontrollen av blodsockret hos patienterna, samtidigt som den är ekonomiskt hållbar och möjlig att genomföra.

Förstå och förutsäga organpåverkan vid havandeskapsförgiftning

Syftet med projektet är att öka kunskapen om komplikationer som uppstår i hjärtat och hjärnan vid havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Preeklampsi är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall under graviditet. Sjukdomen kan orsaka svikt i samtliga av mammans organ. Oftast är kvinnan redan väldigt sjuk när de första symptomen uppträder, vilket gör det svårt att identifiera de kvinnor som löper risk för komplikationer. I projektet ingår gravida kvinnor i Sydafrika som redan utvecklat organpåverkan samt gravida kvinnor i Sverige när de får diagnosen preeklampsi. Med hjälp av bilddiagnostik, blodflödesundersökningar, experiment i laboratoriet och blodprover försöker vi förstå mekanismerna bakom hjärt- och hjärnpåverkan. Dessutom hoppas vi kunna identifiera nya markörer i blodprov både för att förutsäga och för att diagnostisera komplikationer till följd av preeklampsi.

Biomarkörer för och förbättrad behandling av förvärvad epilepsi

Mer än en halv procent av befolkningen (60000 personer) har epilepsi. Epilepsi kan vara medfödd eller uppstå efter hjärnskada. Stroke är den vanligaste orsaken till epilepsi i vuxen ålder, men även infektioner, traumatiska skador eller andra sjukdomstillstånd i hjärnan kan göra att en person får epilepsi. Det finns idag ingen förebyggande behandling. För den som redan fått förvärvad epilepsi finns också dålig kunskap om hur sjukdomen ska behandlas. Min forskning undersöker om det går att förutsäga förvärvad epilepsi med avancerad avbildning eller blodprover, för att på sikt kunna identifiera högriskpatienter som kan ha nytta av förebyggande behandling. Jag använder också stora nationella register för att undersöka kliniska riskfaktorer för epilepsi vid olika hjärnsjukdomar och hur man ska välja behandling.

Genmultiplicering – den snabba vägen till infektion

Sjukdomsalstrande bakterier har utvecklat olika strategier för att kunna etablera infektioner och orsaka sjukdom. Bakterier har ofta ringformade extrakromosomer, som bl.a. bär på egenskaper som är nödvändiga för infektion, dessa kallas virulens-plasmider. Nyligen upptäckte vi en ny virulensstrategi i pestbakterier. Vid infektion, när det behövs mycket av virulensfaktorerna, ökar bakterien antalet virulens-plasmider i cellen. Den här så kallade gen-dos regleringen är förmodligen universell och verksam i många andra plasmid-innehållande bakterier. Liknande plasmider som kodar för viktiga virulensfaktorer och antibiotikaresistens finns också i många andra sjukdomsalstrande bakterier. Min forskargrupp undersöker hur denna nyupptäckta gen-dos reglering går till på en cellulär nivå i pestbakterier. Mitt långsiktiga mål är att kunna hitta nya strategier för att bekämpa bakterieinfektioner och spridning av antibiotikaresistens.

En precisionsmedicinplattform för att definera nya redoxberoende metaboliska måltavlor för behandling av lungcancer

När tumörer växer ökar deras ämnesomsättning, vilket leder till oxidativ stress. Vi visade nyligen att i respons till oxidative stress lägger tumörceller om sin metabolism för att öka produktionen av antioxidanter, vilket leder till att tumörceller kan växa och sprida sig snabbare. Ökad produktion av antioxidanter i tumörceller kommer på bekostnad av att andra processer prioriteras ner, vilket vi nu hoppas kunna utnyttja med nya individ anpassade behandlingar. Min grupp kommer kombinera den senaste teknologin för funktionell genmodifiering och studier av cancercellers ämnesomsättning för att skapa en plattform för nya individanpassade behandlingar. Ökad kunskap om tumörers ämnesomsättning i respons till oxidativ stress och förändringar i arvsmassan är av stort kliniskt intresse och kan leda till identifieringen av nya individ anpassade behandlingsstrategier.

Ett nytt perspektiv på myokardiell stunning vid akut ischemisk hjärtsvikt

Trots betydande medicinska framsteg de senaste årtiondena är akut hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna. Bland patienter som sjukhusvårdas p.g.a. hjärtinfarkt är akut ischemisk hjärtsvikt (AIH) den vanligaste dödsorsaken. Vid hjärtinfarkt dör vissa hjärtmuskelceller, vilket försämrar hjärtfunktionen. En bidragande orsak till AIH är dock myokardiell stunning, d.v.s. att delar av hjärtat som fortfarande är viabla plötsligt slutar att fungera. Varför dessa hjärtmuskelceller slutar att fungera är inte känt, men de anses ha blivit skadade. Min hypotes är att stunning istället i grunden är skyddande för hjärtmuskelcellerna, genom att nedprioritera syrekrävande pumpaktivitet och spara energi till livsviktiga cellulära processer vid syre-underskott. Min forskning syftar till att förstå stunning fenomenet, för att kunna manipulera stunning-mekanismerna och optimera hjärtfunktion patienter med IAH.

Förbättrade mutationsanalyser för att ge fler bröstcancerpatienter tillgång till målstyrd behandling.

Framtidens cancersjukvård kommer att omfatta individuell kartläggning av mutationer i tumörcellernas DNA för att matcha varje patient till rätt behandling. Därför måste vi bättre förstå vilka mutationer som är viktiga. Idag ligger fokus helt på de mutationer som är enklast att tolka medan så kallade ”tysta” eller synonyma mutationer som inte direkt förändrar ett protein filtreras bort. Flera studier visar dock att även synonyma mutationer kan vara funktionella. Vi vill därför studera synonyma mutationer i bröstcancer från flera tusen svenska kvinnor för att kartlägga hur de påverkar tumörernas egenskaper. Om vi lyckas visa att även ”tysta” mutationer är viktiga, så kan fler patienter få tillgång till målstyrd behandling. Det kan också leda till att vi identifierar nya mål för läkemedelsbehandling.

Den autoimmuna hjärnan – ett nytt koncept vid giftstruma

Giftstruma drabbar 2000 individer/år. Orsaken är autoimmun dvs immunsystemet tar fel. Komplikationer till giftstruma, som giftstrumeögon, är på autoimmun basis. Kvarstående mental trötthet efter behandlad giftstruma är vanligt, men orsaken är oklar. Vår hypotes är att detta också är en autoimmun komplikation. Genom att undersöka 310 giftstrumepatienter hoppas vi kunna identifiera autoimmuna markörer med stark koppling till mental trötthet. Dessa testas vidare på 65 andra giftstrumepatienter, där vi också kartlägger funktion och struktur av hjärnområden betydelsefulla för kognitionen. Utifrån dessa data och tillgänglig litteratur bygger vi sedan en förklaringsmodell. Målet är att förstå vad som händer i hjärnan, att kunna prediktera den mentala påverkan och att finna markörer som vi kan följa. Detta kan lägga grund för framtida behandlingsstudier.

Interventioner inriktade på dygnsrytmen för att identifiera vävnadsspecifika mekanismer för att förbättra metabol hälsa hos människor

Många utför idag skiftarbete eller sover antingen för lite eller på oregelbundna tider. Sådana störningar av dygnsrytmen och sömnen ökar på sikt – genom oklara mekanismer – risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång, och typ 2-diabetes. Min forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete med för lite sömn, och att det sker i de vävnader som reglerar ämnesomsättningen, såsom muskel- och fettvävnaden. Detta tycks i sin tur leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen. Jag kommer nu med essentiellt stöd från SSMF att utforska hur olika livsstilsfaktorer och tillstånd med störd ämnesomsättning påverkar dygnsrytmer och kan modulera vävnadsspecifika molekylära mekanismer hos människor. Förhoppningen är att finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, exempelvis vid skiftarbete.

Effekter av att vänta med att klippa av navelsträngen hos barn som behöver återupplivning vid födelsen

En del barn andas inte när de föds, oftast på grund av syrebrist. Idag klipper man av navelsträngen, bär iväg barnet, och hjälper det med att komma igång och andas. Mitt projekt går ut på att undersöka om det är en fördel att vänta med att klippa av navelsträngen så att barnen kan ta hjälp av blodet som finns i moderkakan för att återhämta sig. Vi har i ett mindre försök utfört i Nepal sett att det kan hjälpa barnet att börja andas snabbare, få bättre syresättning i blodet och slippa behöva skiljas från mamman. Nu vill vi göra en större studie i Sverige för att undersöka om denna enkla åtgärd har samma positiva effekter som vi såg i Nepal.