Identifiering av nya transkriptionsregulatorer i huvud- och halscancer

Cancer i huvud- och hals-regionen är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen med 600,000 nya fall varje år. Skivepitelcancer en ar mycket malign tumör form av huvud-hals cancer. 90 procent av fallen av huvud-hals-cancer är relaterade till human papilloma virus (HPV) i Sverige. Proteinfamiljen p53 och särskilt p63 spelar en viktig roll i HPV-positiv skivepitelcancer och är i fokus av mitt arbete. Molekylär analys av intracellulära signalvägar som reglerar p63 kommer länkas till både aggressivitet och patogenes av skivepitelcancer. Kartläggningen  av de kritiska komponenterna kommer att bidra till att identifiera potentiella biomarkörer för skivepitelcancer prognos och terapi.

Övervintringsstrategier för myggburna virus

Syftet med projektet är att undersöka förutsättningarna för myggburna infektioner att etablera sig i tempererade delar av världen. Stickmyggorna är bärare av ett hundratal olika virus som kan orsaka allvarliga sjukdomar som till exempel Dengue och Zika infektion. Myggburna infektioner finns i såväl tropiska som tempererade delar av världen, och inkluderar även Sverige där Sindbisviruset orsakar Ockelbosjukan. Eftersom tempererade områden har en vintersäsong då myggor inte är aktiva sker ett avbrott i smittspridningen av alla myggburna virus i dessa områden. Var viruset finns under vintern och hur smittspridningen startar igen på våren är till stor del okänt. I det här projektet kommer jag att undersöka detta genom fältstudier och experiment på levande stickmyggor och Sindbisvirus i laboratoriet.

Karaktärisering av ärftliga och miljöbundna faktorer som påverkar utvecklingen av malignt melanom

Hudmelanom är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast i flera länder, även i Sverige. Det finns en stark koppling mellan UV-strålning och hudmelanom men det finns även en betydande ärftlig komponent kopplad till sjukdomens uppkomst. Medan studier inte kunnat visa någon säker gynnsam effekt av melanomscreening på populationsnivå, finns det god evidens för ett positivt utfall genom att identifierade högriskindivider för melanom och följa upp dessa i preventiva uppföljningsprogram. Exempel på högriskindivider är personer med melanom i släkten, kända melanomassocierade genmutationer och multipla primära melanom. Målsättning med detta projekt blir att identifiera riskgrupper för melanom samt att kartlägga bakomliggande genetiska och miljöbundna faktorer och beskriva specifika riskprofiler. Projektet kan vara ett steg i att förbättra preventiva insatser riktade mot att vända incidens- och mortalitetstrenden för melanom.

Gener och miljö vid utveckling av multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår genom ett komplicerat samspel mellan genetiska riskfaktorer och miljöfaktorer. Sjukdomen utgör den vanligaste icke-traumatiska orsaken till neurologiskt funktionshinder hos yngre vuxna i Europa. Syftet med projektet är att identifiera riskfaktorer vid MS och öka förståelsen av bakomliggande sjukdomsmekanismer. Vi bedriver en befolkningsbaserad fallkontrollstudie där individ- och miljöfaktorer undersöks systematiskt, med samtidig genetisk information. Detaljerad och tillförlitlig kunskap om miljö- och levnadsvanors betydelse för uppkomst av MS ger ökade möjligheter till preventiva åtgärder. Ny kunskap kring sjukdomen kan också bidra till att öka förståelsen av annan kronisk inflammation, såsom reumatoid artrit och diabetes mellitus, som sammantaget har en mycket stor betydelse för folkhälsan.

Motståndskraft i mygga, sjukdom i människor – mekanismer bakom bunyaviruset

Bunyavirus finns utspridda i hela världen, i Sverige orsakar bunyavirus sorkfeber hos människor. Phlebovirus, som tillhör familjen bunyavirus, bärs av myggor. Dessa virus orsakar all-varliga, ibland dödliga, sjukdomar i både människor och boskapsdjur. Mer detaljerade studier av phlebovirus är nödvändiga då det varken finns vaccin eller behandling mot dessa virussjukdomar. Målsättningen med denna studie är därför att kartlägga de molekylära mekanismer som orsakar sjukdomar hos människor. För att studera detta ska jag undersöka hur ett virusprotein, kallad NSs, beter sig i mänskliga celler och jämföra detta med hur samma pro-tein agerar i myggceller. Denna jämförelse kommer att kunna belysa varför samma virus kan orsakar motståndskraft hos myggor och celldöd, med sjukdom som konsekvens, hos människor.

Utveckling av antikroppsbaserad immunterapi mot tumör-associerade proteiner

Proteiner som uttrycks på cellytan modifieras med hjälp av enzymer som tillsätter sockermolekyler, så kallade glykaner. Glykanprofilen varierar beroende på om en cell befinner sig i normaltillstånd eller har omvandlats till en malign cancercell. Vissa glykaner associeras med olika cancerformer och används som markörer för diagnostisering. Glykaner har förmågan att både driva tumörtillväxt, samt att binda till specifika receptorer på immuncellers yta och inaktivera dem. På så sätt undgår tumörceller igenkänning av immunsystemet och kan inte längre avdödas. Syftet med detta projekt är att utveckla nya optimerade antikroppar mot tumör-associerade glyka-ner för använding som immunoterapi mot olika typer av cancer, som tex äggstockscancer och bukspottskörtelcancer. Min förhoppning är att genom molekylära kloningstekniker kunna framställa mer effektiva anti-kroppsbaserade cancerimmunterapier.

Strokebehandling hos personer med demenssjukdom

Syftet med projektet är att fastställa säkerheten av antikoagulantia och proppupplösande behandling vid stroke hos personer med demenssjukdom. Syftet är också att undersöka om statiner påverkar den kognitiva utvecklingen hos dessa personer. Stroke är vanligt hos personer med demenssjukdom. Trombolys (en kraftigt proppupplösande), warfarin och andra antikoagulantia används i olika skede i strokevården. Personer med demenssjukdom har en ökad risk för hjärnblödning och det innebär att behandling med dessa läkemedel är begränsad. Miljontals människor över hela världen använder statiner för att sänka kolesterolhalten. Tyvärr misstänks vissa av dessa läkemedel orsaka kognitiv försämring hos äldre och personer med demenssjukdom. Vår kohortstudie med ~60000 personer och ~100000 mått på kognition från Svenska Demensregistret kan besvara dessa frågor.

Betydelsen av Polycomb-repressiva komplexet för differentiering av embryonala stamceller

Embryonala stamceller har den grundläggande egenskapen att själva förnya sig och har förmågan att utvecklas till flera olika celltyper. I det här projektet kommer jag försöka förstå de molekylära mekanismerna bakom cellernas levnadsöde. Jag kommer att fokusera på hur så kallade Polycomb-proteiner fungerar för att finjustera differentieringen av stamceller till kroppens olika celltyper i kroppen och hur genuttrycket regleras. Bättre förståelse för regleringen av gen-aktiviteten under stamcellernas differentiering har en stor terapeutisk potential inom regenerativ medicin. Mitt arbete kommer att leda till en bättre förståelse för denna differentieringsprocess och utforska det medicinska löftet om stamcellers lovande betydelse för framtida terapistrategier.

Regeneration av insulinproducerande celler vid typ 1 diabetes

Målet med mitt arbete är att hitta strategier för att stimulera nybildning och tillväxt av insulinproducerande celler hos barn och vuxna med typ 1 diabetes. Det har nyligen visats att drygt 40 % av alla patienter med typ 1 diabetes över 10 år har kvar en egen låggradig insulinproduktion. Vi studerar i detalj vilka faktorer som påverkar detta och genomför även en klinisk behandlingsstudie som syftar till att stimulera tillväxt av de kvarvarande insulinproducerande cellerna. Mängden insulinproducerande celler anläggs under barndomen och bibehålls därefter på ungefär samma nivå. Intressant nog ökar dock mängden insulinproducerande celler med 50 % under en normal graviditet för att sedan återgå till utgångsläget. Vi studerar nu experimentellt mekanismerna bakom detta. Dessutom utför vi i kliniska studier för att se om tillväxt av insulinproducerande celler även sker hos kvinnor med typ 1 diabetes. Målet är att kartlägga de faktorer som möjliggör tillväxten med förhoppning om att i framtiden kunna efterlikna dessa i kliniska behandlingar.

En mjukare tumörvävnad kan stoppa spridningen av bröstcancer

Bröstcancer kräver många kvinnors liv varje år. Det höga dödsantalet beror främst på spridning-en av cancerceller från den primära tumören i bröstet till andra organ. För att kunna stoppa cancerspridningen är det viktigt att förstå hur denna process fungerar. Det har blivit väldigt tydligt att en tumör utvecklas tillsammans med sin omgivning, den extracellulära matrisen (ECM). I tumörer sker en onormal förändring av ECM, främst på grund av cancerassocierade bindvävsceller, så kallade fibroblaster, vilket leder till bildandet av en styv tumörvävnad. En styv tumörvävnad driver spridning av cancerceller till andra organ. Vår forskargrupp har tidigare vi-sat att bröstcancervävnad kan göras mjukare genom att blockera uttrycket av ett specifikt protein i cancerassocierade fibroblaster. På så sätt stoppades också cancerspridningen. Nu vill vi utvärdera om samma effekt kan uppnås i olika subtyper av bröstcancer. Vi vill även undersöka om en mjukare tumörvävnad leder till ett bättre upptag av cancerdödande läkemedel på grund av ett lägre tryck i tumören. Slutligen kommer vi att, i detalj, undersöka hur detta protein orsakar bildandet av den styva tumörvävnaden. Till vår hjälp kommer vi att använda oss av högteknologisk mikroskopi (MSOT) som låter oss följa bildandet och spridningen av en tumör i realtid i olika musmodeller.