Det immunologiska samspelet mellan kvinna och foster och dess betydelse för utveckling av ett flertal komplikationer under graviditeten

En normal graviditet kännetecknas av att moderns immunsystem tolererar närvaron av fostret, som till hälften är främmande, men trots det inte stöts bort. Vid bildningen av moderkakan möts de två individernas celler och resulterar normalt i en framgångsrik infästning av moderkakan i livmoderväggen. Sker istället en bristfällig infästning ökar risken för graviditetskomplikationer såsom missfall, förtidsbörd, tillväxthämning och havandeskapsförgiftning. Syftet med det här projektet är att undersöka NK-cellerna, som är de vanligaste immuncellerna i moderkakan, och deras betydelse för toleransen av fostret. Målet är att studierna på sikt ska kunna minska risken för graviditetskomplikationer hos utsatta grupper, men också leda till en ökad kunskap om dessa komplikationer, som står för en betydande del av sjukdomsbördan i världen.

En skandinavisk registerstudie om nya diabetesläkemedel och dess säkerhet och effektivitet

Nästan var tionde person över 18 år i världen har diabetes: en sjukdom där kroppens sockermetabolism är ur funktion. På senare år har flertalet nya läkemedel för blodsockerkontroll lanserats. Resultat från kliniska försök visar att dessa läkemedel troligen skiljer sig åt, bland annat med avseende på hur de påverkar risk för hjärtkärlsjukdom samt eventuella biverkningar. De kliniska försöken har dock för små antal deltagare (studiepopulationer), begränsat antal studerade behandlingar och för kort uppföljningstid för att tillhandahålla information om många viktiga hälso-utfall. Vi kommer därför att använda data från hälsoregister i Sverige, Danmark och Norge för att studera sambandet mellan olika diabetesläkemedel och risk för olika hälsoutfall. Vår målsättning är att öka kunskapen om nya diabetesläkemedel och dess effekter för att hjälpa läkare och patienter i val av behandling.

Utveckling av magsäckscancer – bakteriell påverkan på immunförsvaret

Magsäckscancer är idag den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer i världen och runt en miljon människor får diagnosen varje år. Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla magsäckscancer är infektion med bakterien Helicobacter pylori. Fastän halva jordens befolkning är bärare får långt ifrån alla dessa några symptom,trots att man vanligtvis blir smittad som litet barn och att infektion-en fortgår under hela livet om man inte får specifik behandling. Man tror att det är bakteriens virulens i kombination med immunförsvarets förmåga att balansera den milda, kroniska inflammation som infektionen ger upphov till, som avgör om man utvecklar komplikationer som magsår eller cancer. I mitt projekt kommer jag framför allt att studera hur bakterierna påverkar immunförsvaret i vävnaden. Samtidigt kommer jag att studera bakteriernas arvsmassa (genomik) och vil-ken virulenspotential de har i ett internationellt projekt i samarbete med National Cancer Institute i USA.

Anti-inflammatorisk behandling av traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada (såsom vid bilolyckor, fall, misshandel) är en av de vanligaste dödsorsakerna, framförallt bland yngre, och en vanlig orsak till att människor lever med handikapp. Vid skadan har man sett att det uppstår inflammatoriska processer som kan förvärra förhållandet i den skadade hjärnan. Idag saknas godkända läkemedel för att behandla dessa bakomliggande skademekanismer som uppstår vid en hjärnskada. Målsättningen med mitt projekt är därför att driva en behandlingsstudie av svårt hjärnskadade patienter där en del patienter kommer att få placebo, en del låg dos och andra en hög dos av en anti-inflammatorisk medicin som heter Kineret, en medicin som idag är godkänd vid behandling av bland annat ledgångsreumatism. Förhoppningen med projektet är att kunna visa att läkemedel når och har önskvärd effekt i den skadade hjärnan, vilket kommer att göras med hjälp av avancerad övervakningsutrustning i hjärnan hos den skadade patienten. Vi kommer även att mäta inflammationsnivåerna i hjärnan med en typ av röntgenundersökning för att bedöma läkemedlets anti-inflammatoriska effekt. Efter 12 månader kommer vi att genomföra en patientuppföljning för att se om de behandlade patienterna mår bättre än de som fick behandling med placebo.

Utveckling av en ny sorts onkolytisk immunterapi för behandling av lymfom

B-cellslymfom, den vanligaste typen av lymfom som i sin tur är en typ av blodcancer, är en cancerform som ofta svarar bra på konventionell behandling. På grund av återfall och utveckling av resistens mot behandlingen är den dock obotlig hos de flesta patienter. Målet med projektet är att utveckla en ny typ av behandling baserat på ett onkolytiskt virus, ett virus som selektivt angriper och förstör cancerceller, i kombination med immunterapi som går ut på att utnyttja kroppens egna immunförsvar för att bekämpa tumörceller. Vi kommer att beväpna viruset med en immunstimulerande gen – utvald genom en noggrann screening– för att stärka virusets förmåga att aktivera kroppens eget immunförsvar att angripa primärtumören, samt tumörceller som spridit sig till andra delar av kroppen. Vår förhoppning är att kunna ta fram en ny behandlingsstrategi som är både säker och mer effektiv än nuvarande behandlingar.

Mot nya behandlingar för stroke

Stroke är den största orsaken till invaliditet. Dagens behandlingar är begränsade till borttagning av blodproppen som blockerar blodflödet till hjärnan och måste ske inom timmar efter insjuknandet. Mitt mål är att utveckla nya effektiva behandlingar att förbättra funktionsåterkomst hos strokepatienter. Vi har upptäckt att en särskild molekyl kallad C3a stimulerar nybildning av nervutskott och kopplingar mellan nervceller efter stroke. Möss som fick behandling med C3a i näsdroppar en vecka efter stroke, återhämtade sig snabbare än möss som fick placebo. Syftet med detta projekt är att testa om mindre molekyler som liknar C3a kan ge samma effekt. För-hoppningen är att nästan alla strokepatienter skulle kunna dra nytta av sådan behandling i fram-tiden, framförallt i kombination med rätt rehabilitering. Därför kommer jag också att utforska om blodnivåer av olika faktorer kan förutse återhämtningsförmåga av rehabiliterade strokepatienter.

Mekanismer bakom astma – studier av lungmastceller och deras funktion

Mastceller, en typ av immunceller, är starkt förknippade med astma. Det är dock inte helt känt vil-ken roll olika typer av mastceller har för sjukdomen och vilken funktion ämnen som släpps ut från mastceller har. Vår hypotes är att funktionen hos mänskliga lungmastceller skiljer sig åt i olika delar av lungan. De kan reagera olika vid stimulering och släppa ut olika typer av ämnen som påverkar luftflödet och inflammationen. Syftet med min forskning är att karaktärisera olika typer av mastceller i lungan för att bättre förstå deras funktion vid astma. Vi har undersökt protein och mRNA i en-skilda lungmastceller och våra preliminära resultat visar nya mastcellsmarkörer och intressanta mar-körer med hög variabilitet i yttrycksnivå bland mastcellerna. Vi har bland annat sett uttryck av så kallade Frizzled-receptorer i mastcellerna. Frizzled receptorerna aktiveras av så kallade Wnts, en familj av proteiner,  och Wnt signalering har nyligen visats vara kritisk vid reglering av inflammatoriska reaktioner, speciellt vid astma. Vilken roll Wnt signalering har för mastcellers funktion är dock okänt och för att undersöka detta kommer vi att behandla mastceller med olika Wnts och titta på cellernas aktivering, tillväxt, diffe-rentiering och reaktivitet. Min förhoppning är att detta ska leda till en ökad förståelse för olikheter-na bland lungmastceller och vilken funktion Wnt-signalering har hos dessa celler. I det långa perspektivet är min förhoppning att specifikt kunna inhibera skadliga mastceller vid astma.

Mekanismer bakom olika matfetters inlagring och omsättning i levern

För mycket fett i levern kan bidra till uppkomsten av typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Projektets övergripande syfte är att kartlägga hur leverns fetthantering (ämnesomsättning) påverkas vid intag av olika sorters fett i kosten. Dessa processer kommer sedan relateras till hur mycket fett som lagras in i levern när friska deltagare får äta en kost berikad med olika sorters fett under flera veckors tid. Relevanta steg i leverns ämnesomsättning kommer studeras med hjälp av spårämnen, vilket möjliggör att vi kan följa vad som händer med de olika matfetterna samt dess effekter i levern. Förhoppningen är att projektet ska öka förståelsen av hur olika matfetter hanteras i levern och hur detta påverkar leverns fetthalt.

Inverkan av oorganisk nitrat och nitrit i hjärtmuskelskada

Hjärtmuskelskada och hjärtinfarkt är fortfarande den främsta dödsorsaken i västvärlden. Kväveoxid (NO) är en enkel molekyl som produceras i vår kropp med en betydande roll i många fysiologiska processer. En dysfunktionell eller lägre produktion av NO är en viktig bidragande faktor till hjärtinfarkt. Ett kostbaserat sätt att öka NO-produktionen i kroppen är konsumtionen av gröna bladgrönsaker och rödbetor som har höga halter av oorganiskt nitrat, som omvandlas till nitrit och slutligen NO i vår kropp. I detta projekt ska vi undersöka molekylära och cellulära förändringar som till grund för hjärtmuskelskada, och hur oorganisk nitrat och nitrit kan påverka viktiga molekylära processer i detta sammanhang. Vi kommer att använda ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt med sofistikerade metoder för att studera både celler och djurmodeller. Både försöksdjuren och cellerna kommer att be-handlas med oorganisk nitrat (eller nitrit) motsvarande en kost rik i gröna bladgrönsaker. Vi hoppas att vår forskning ska leda till nya, säkrare och kostbaserade behandlingar mot hjärt-muskelskada och hjärtinfarkt.

Kopplingen mellan reglering av stress och sjukdomsutveckling

Olika typer av stress, såsom förhöjd kroppstemperatur (feber), solljus (UV-strålning) och virus-infektioner, kan skada cellerna i kroppen. Därför har cellerna utvecklat skyddsmekanismer för att kunna hantera sådan stress. En skyddsmekanism är att pausa proteintillverkningen för att förhindra att defekta proteiner bildas. Den pausade proteintillverkningen leder till bildning av små granula i cellen, så kallade stressgranula. Regleringen av stressgranula är viktig då dessa ska bildas vid stress men lösas upp när de inte längre behövs. Det är en känslig balansgång och fel i denna process har kopplats till olika sjukdomar som till exempel amyotrofisk lateralskleros (ALS) och virus-infektioner. Min forskning syftar till att i detalj studera regleringen av stressgranula och hur detta är kopplat till sjukdomsutveckling. Med djupare kunskap kan vi förhoppningsvis identifiera nya terapeutiska strategier för att behandla dessa sjukdomar, vilket är ett långsiktigt mål för min forskning.