Betydelsen av levnadsvanor, genetik, och biomarkörer för insjuknande i cancer

För att förbättra cancerförebyggande åtgärder (inklusive livsstilsråd och riktade screening-program) krävs större förståelse för vilka individer som har hög risk att insjukna och kunskap om huruvida levnadsvanorna har en kliniskt signifikant påverkan på sjukdomsrisk inom alla riskgrupper. Syftet med detta projekt är att studera hur information om livsstils- och genetiska faktorer och biomarkörer i blod kan kombineras för att identifiera individer med hög risk att insjukna i våra vanliga cancersjukdomar  som bröst-, prostata-, och ändtarmscancer. Vi vill undersöka om levnadsvanorna påverkar cancerrisken likvärdigt i grupper med olika genetisk risk. Med omfattande genetiska analyser kommer vi även studera om det föreligger orsakssamband mellan biomarkörer och cancerrisk, vilket kan leda till ny kunskap om sjukdomsmekanismer och i förlängningen förebyggande behandlingar. Frågeställningarna kommer att studeras i Malmö Kost Cancer studien med ungefär 30 000 deltagare som följts via sjukdomsregister i över 20 år. Ur ett folkhälsoperspektiv är en kvantifiering av riskminskningen i cancersjukdomar genom hälsosamma levnadsvanor viktigt för riskkommunikation och kan ge stöd åt initiativ som syftar till att stödja hälsosamma livsstilsval i hela befolkning-en samt för särskilda högriskgrupper.

Karaktärisering av samspelet mellan celler i bindväv och immunceller i utvecklingen av typ 2-diabetes

Fetma är ett ökande globalt problem och en ledande orsak till att utveckla typ 2-diabetes, en process som drivs på av lokal inflammation i fettvävnad. Projektets syfte är att studera hur signaler från stromala celler, de celler som utgör bindväven i våra organ, reglerar funktionen av medfödda lymfoida celler grupp 2 (ILC2). ILC2 är immunceller som även finns i frisk fett-vävnad och har förmågan att snabbt reagera på både pro- och anti-inflammatoriska signaler. De kan därför fungera som lokala vaktposter för att balansera vårt immunförsvar. ILC2 sam-lokaliserar med specifika typer av stromala celler, och vi kommer undersöka om signaler från dessa celler bidrar till att begränsa inflammation i fettvävnad vid övervikt. Genom dessa stu-dier hoppas vi kunna identifiera faktorer som kan bryta det skadliga inflammatoriska förlopp som är associerat med fetma, och därmed förhindra utveckling av insulinresistens och typ 2-diabetes.

Förbättrad återhämtning av armfunktion efter stroke med transkraniell magnetstimulering

Den övergripande målsättningen med projektet är att undersöka om transkraniell magnetstimulering förbättrar återhämtningen av arm- och handfunktion hos personer som drabbats av stroke. Transkraniell magnetstimulering är en icke-invasiv metod som kan användas för att behandla skador i hjärnan, exempelvis genom att öka hjärnans retningsförmåga. I detta projekt kommer vi att undersöka om transkraniell magnetstimulering, kombinerat med rehabilitering, förbättrar återhämtningen av armfunktion i jämförelse med sedvanlig rehabilitering. Behandlingen kommer att påbörjas ett par veckor efter att studiens deltagare diagnosticerats med stroke. Resultatet kommer att utvärderas med kliniska funktionstester och objektiva registreringar av aktivitet i dagliga livet under och efter behandlingsperioden. Mina förväntningar är att projektet skall leda till förbättrad rehabilitering av personer som drabbats av stroke, vilket ofta leder till svåra funktionsnedsättningar.

Faktorer som påverkar dödligheten hos patienter med tunt malignt melanom

Syftet med projektet är att identifiera faktorer som påverkar dödligheten hos patienter med tunt malignt melanom. Patienter med tunna melanom har generellt sett hög överlevnad. Men förekomsten av melanom ökar och detta beror mest på ett större antal tunna melanom. Jag kommer att vara projektledare för en så kallad fall-kontrollstudie med data från cancerregistret i Queensland, Australien. Efter att ha samlat in registerdata och arkiverade tumörprover är mitt syfte att identifiera om bland annat patienternas ålder och kön, tumörtjocklek, sårighet i tumörytan, operationsmetod och specifika mutationer och proteiner i tumörerna påverkar dödligheten. När vi lyckats identifiera tunna melanom med hög dödlighet kan dessa patienter redan vid diagnos få tilläggsbehandling med moderna immunläkemedel. Detta kan leda till färre dödsfall och sänkta samhällskostnader för hudcancer.

Urokortin 2 som behandling för typ 2-diabetes och muskelförlust

Förekomsten av typ 2-diabetes ökar till pandemiska proportioner, med stora sekundära konse-kvenser både för samhället och individen. En av de viktigaste kännetecknande symptomen på typ 2-diabetes, även kallat åldersdiabetes, är insulinresistens i skelettmuskulaturen och  förlust av muskelmassa, så kallad sarkopeni. Vårt mål är att utveckla effektiva behandlingar för att bibehålla muskelmassan och öka insulinkänsligheten, något som kan hjälpa både individens hälsa och minska sjukvårdssystemets belastning. Vi kommer att rikta in oss på signalhormonet urokortin 2, som är redan känd för att vara involverad i energimetabolismen i kroppen. Vi kommer att använda djur-modeller och humana muskelceller från diabetespatienter som kan ge värdefulla insikter i de vägar som styr funktionen av skelettmuskulaturen och metabolism vid typ 2-diabetes. Vi hoppas att dessa insikter kommer att ge möjligheten att utveckla nya behandlingar i framtiden.

Utveckling av immunologisk cellterapi mot olika former av blodcancer

Immunologisk cellterapi, en ny typ av behandling som förstärker eller utnyttjar kroppens eget immunförsvar blir en allt viktigare del av terapiarsenalen mot cancer. Vi studerar Natural Killer (NK) celler, en typ av immunceller som har förmågan att särskilja och avdöda tumörceller. I nyligen avslutade kliniska studie har vi kunnat visa att dessa celler kan trycka tillbaka två typer av resistent blodcancer, akut myeloisk leukemi (AML) och myelodysplastiskt syndrom (MDS), och därigenom bota tidigare obotbara patienter. Vi kommer nu att starta en uppföljande nordisk studie, i samarbete med den Nordiska MDS-studiegruppen, där vi använder ett optimerat protokoll för NK-cellframställning och kombinerar behandlingen med allogen stamcellstransplantation för att kunna bota ännu fler patienter med cytostatikaresistent sjukdom. Parallellt bygger vi upp en biobank och en forskningsplattform för immunologiska studier av cellterapi, där vi utnyttjar de senaste och bästa teknikerna för att förstå verkningsmekanismerna bakom immunförsvaret mot cancer.Andreas Björklund optimerar immunologisk cellterapi, som förstärker eller utnyttjar kroppens eget immunförsvar, för att kunna förbättra behandlingen mot resistenta typer av blodcancer. I en stor nordisk studie ska han kombinera NK-celler, som har visat sig vara effektiva i tidigare studier, med stamcellstransplantationer.

Utveckling av bättre diagnos och behandling genom ultrakänslig molekylär analys av tumörspecifika markörer

Sarkom är ett samlingsnamn för olika cancersjukdomar som har gemensamt att det uppstår i krop-pens stödjevävnader, till exempel fett, bindväv, muskler, kärl och bindväv. De två vanligaste for-merna av så kallad FET-sarkom är Ewing sarkom och myxoid liposarkom. Dessa uppträder oftast hos tonåringar respektive yngre till medelålders vuxna och behandlas med avancerad kirurgi, cytosta-tika och strålbehandling. Samtidigt som den långa behandlingen är påfrestande så är risken att sjukdomen återkommer påtaglig. Idag saknas bra metoder för att på ett enkelt sätt övervaka be-handling och att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella återfall hos drabbade patienter. Målsätt-ningen med detta projekt är att undersöka om tumörspecifikt DNA, RNA och protein kan uppmätas i vanliga blodprov från dessa patienter och utvärdera om dessa analyser kan användas för att för-bättra sjukdomsdiagnos samt patienternas vård, livskvalité och överlevnad.

Hjärnskador hos nyfödda barn som uppstår i samband med förlossningen

Studierna syftar till ökad förståelse av de inflammatoriska mekanismer som bidrar till hjärnskadeutveckling. Hjärnskador som drabbar för tidigt födda barn och barn födda med syrebrist, kan leda till utvecklingsstörningar och permanenta neurologiska problem så som cerebral pares (som oftast kallas CP), kognitiva funktionsnedsättningar samt ökad risk för psykiatrisk sjuklighet i vuxen ålder. Inflammation förekommer vanligen hos dessa barn men vår kunskap om de neuroinflammatoriska mekanismer som ligger bakom hjärnskador är begränsad. Målet med projektet är att genom experimentella studier identifiera nya mekanismer som kan skydda hjärnan mot neurologiska skador som kan uppstå vid födseln. Idag saknas farmakologiska behandlingar som kan förbättra efterföljande funktionsnedsättningar. Därför kommer studierna förhoppningsvis bidra till upptäckt av potentiella behandlingsstrategier hos de drabbade.

Nya metoder för behandling av cancer: Affibodybaserad målsökande terapi.

Kirurgi och extern strålterapi är de vanligaste behandlingsmetoderna av primära bröstcancertumörer, medan behandling av spridd bröstcancer, vanligtvis kräver ett annat tillvägagångssätt. En lovande strategi för behandling av spridd bröstcancer är genom en så kallad målsökning av cancerceller. Detta är baserat på molekylärt igenkännande av onormalt uttryckta antigener i cancerceller, i detta fall HER2. Olyckligtvis har ett stort antal bröstcancertumörer utvecklat resistens mot dessa målsökande läkemedel. I detta projekt avser vi att utveckla två nya lovande tekniker som ökar effektiviteten av målsökande läkemedel, riktad mot HER2-positiv bröstcancer. Dessa metoder innefattar kombination av nya målsökande agenter (Affibody molekyler) med cytotoxiska radionuklider, eller små läkemedelsmolekyler. På så sätt förstärker vi effekten av målsökande läkemedel mot spridd bröstcancer samt minskar resistensen. I framtiden kan denna teknik förhoppningsvis även kunna appliceras på andra cancersjukdomar, som har ett överuttryck av antigener på cellytan.

Identifiering av faktorer som påverkar känslighet för Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom karaktäriseras av en selektiv celldöd av särskilda grupper av nervceller i mellanhjärnan. Stigande ålder är den största riskfaktorn. Det är ännu ej känt varför vissa nervceller är känsliga medan andra är motståndskraftiga i Parkinsons sjukdom. Målet med min forskning är att identifiera faktorer inom nervceller som påverkar deras känslighet för degeneration, resultaten skulle kunna utnyttjas i framtida terapier för att bromsa sjukdomsutvecklingen. Jag kommer att undersöka likheterna mellan två grupper av nervceller som påverkas genom att isolera individuella celler från arkiverad mänsklig hjärnvävnad och analysera globalt genuttryck. För att förstå varför stigande ålder är en stor riskfaktor kommer vi att systematiskt analysera vävnad från olika åldrar. Denna analys kan identifiera känslighets-faktorer kopplade till den selektiva förlusten av nervceller i Parkinsons sjukdom. Dessa faktorer skulle i framtiden kunna moduleras för att förhindra fortsatt degeneration.