Ny individanpassad metod för förbättrad behandling av normaltryckshydrocefalus

Normaltryckshydrocefalus, ett tillstånd där mängden vätska i huvudet är ökad, är en relativt vanlig orsak till gång/balansproblem och demens hos äldre, men många drabbade får sannolikt inte rätt diagnos och inte heller optimal behandling. Syftet med det här projektet är att tillämpa en ny medicinteknisk analysmetod för att förbättra och individanpassa behandlingen av normaltryckshydrocefalus.  Behandlingen går ut på att en så kallad shunt, en plastslang som förs in i hjärnan, minskar mängden vätska kring patientens hjärna. Om shunten minskar vätskemängden för mycket kan det dock leda till komplikationer, i värsta fall en blödning. I projektet kommer ett nytt sätt att analysera tryckmiljön i hjärnan att användas för att justera shunten på ett ”intelligent” sätt så att den anpassar dränerad vätskemängd för den individuella patienten. Förhoppningen är att den nya metoden kommer att leda till bättre livskvalité hos patienterna och minskad risk för komplikationer.

Semliki Forest virus, en modell för cancerbehandling och vaccinutveckling

Virus har länge betraktats som en potentiell form av cancerbehandling på grund av deras förmåga att infektera och förstöra cancerceller. Vi kommer att studera dessa egenskaper hos Semliki Forest virus (SFV, namngivet efter skogen där det upptäcktes, Semliki skogen i Uganda). Tidigare studier av SFV har påvisat dess förmåga att både förstöra cancerceller och att specifikt infektera celler i nervsystemet, egenskaper som skulle kunna användas för att behandla vissa former av hjärntumörer. Vi vill vidareutveckla detta system för säker användning i cancerpatienter. SVF är också nära släkt med andra virus som kan orsaka farliga infektioner hos människan, för vilka det idag saknas både behandling och vaccin. Närmare studier av SFVs genetik kan därmed användas i utvecklingen av vaccin mot dessa virus.

Spelbaserad intervention som hjärnträning för språksvaga barn

Uppskattningsvis en femtedel av alla barn har svårt med läsförståelse. Målet med detta projekt är att identifiera vilka skillnader som finns mellan dessa barn och deras klasskamrater. Vi planerar att genomföra en spelbaserad intervention för att stärka såväl hjärnstruktur som språkförmåga hos de barn som behöver det mest. Interventionen kommer att bestå av träning med appen Graphogame, som har visat sig ha mycket goda resultat i vårt grannland Finland och andra länder. Genom att kombinera högupplöst magnetresonanstomografi vid Lund University Bioimaging Center med mått på läsförmåga och kognition, före och efter träning, vill vi identifiera och stärka lokal hjärnstruktur och läsförmåga. Målet är att minska skillnaden mellan barn som har svårt för läsförståelse och deras klasskamrater och ge dem en god grund för vidare skolgång.

Global analys av cancersignalering med hjälp av masspektrometri

I detta projekt hoppas vi med hjälp av masspektrometri kunna identifiera så kallade responsmarkörer för att hjälpa läkare att ge rätt patient rätt behandling. Gen-sekvensering har kartlagt mycket av cancerns gåta; däremot så är det fortfarande svårt att förutse vilken behandling man bör ge till vilken patient. Istället ges ofta generell cytostatikabehandling till stora patientgrupper där många patienter endast känner av sidoeffekterna och deras cancer fortsätter växa. Att kunna välja ut patienter för en viss behandling skulle spara mycket lidande och öka andelen som visar respons. Tyvärr är en sådan selektion svår då få genetiska förändringar korrelerar med behandlingssvar. Med hjälp av masspektrometri kan vi kvantifiera över 10 000 proteiner och 30 000 proteinfosforyleringar per tumör vilket ger en oerhört detaljerad bild av drivande signaleringsvägar. Detta gör masspektrometri till ett kraftfullt redskap i sökandet efter nya responsmarkörer, det vill säga markörer som avslöjar vilken behandling som kommer fungera på vilken patient.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Förebyggande av bakteriell vidhäftning i Staphylococcus aureus infektioner

Bakterien Staphylococcus aureus orsakar många allvarliga infektionstillstånd. Den är mångsidig och kan infektera nästan alla organ i kroppen. En av de viktigaste mekanismerna som S. aureus använder sig av under infektion är vidhäftning till humanvävnad. Målet med projektet är att förstå hur denna vidhäftningen är reglerad. Jag kommer att undersöka när och hur bakterierna väljer att fästa eller att flytta sig till en annan kroppsdel. Jag kommer också att analysera  vilken roll skiftande proteiner på ytan av bakterieceller spelar för kontakt med värdcellerna och om man kan tvinga bakterierna att släppa med läkemedelsbehandling. Resultaten kan leda till nya terapier som stoppar S. aureus vidhäftning och förhindrar infektion.

Mekanismer bakom fettutsöndring i det ischemiska hjärtat

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste döds- och sjukdomsorsaken i västvärlden. Vid en hjärtinfarkt ansamlas toxiska fetter i hjärtcellernavilket kan leda till sämre hjärtfunktion, så kallad lipotoxicitet. De molekylära mekanismerna bakom  försämrad hjärtfunktion på grund av fettansamling i hjärtat är fortfarande oklara. Tidigare studier har visat att hjärtcellerna bildar och utsöndrar fettpartiklar, vilket skulle kunna skydda hjärtat mot lipotoxicitet. Det övergripande syftet med projektet är att kartlägga mekanismen som bidrar till utsöndringen av toxiska fetter från hjärtcellerna efter en hjärtinfarkt. För att hjärtat ska kunna utsöndra fettpartiklar krävs proteinerna mikrosomalt triglyceridtransfer protein (MTTP) och apolipoprotein (apo) B. I detta projekt kommer jag undersöka om nedreglering av MTTP leder till mer fettansamling i hjärtat och sämre hjärtfunktion efter en hjärtinfarkt. Detta görs i experimentella djurmodeller där MTTP-genen har slagits ut specifikt i hjärtceller och där man noggrant kan studera effekterna på molekylär nivå.

Reglering av fibrösa molekyler för reparation av hjärnskada

Akut hjärnskada, som till exempel stroke och trauma, kan leda till bestående men och förlust av viktiga kroppsliga funktioner. Ett attraktivt sätt att möjligtvis behandla sådana skador är att använda sig av stamceller som kan ersätta de döda eller skadade cellerna. I mitt projekt kommer jag att studera hur man kan minska ärrbildning efter hjärnskada och därmed underlätta för stamcellerna att ta de förlorade cellernas plats. Så kallad aryl-hydrocarbon-signalering kan vara en unik förutsättning för att zebrafisk till skillnad från däggdjur kan undvika kronisk ärrbildning och reparera hjärnan. Projektet kommer därför undersöka förändringar i ärrbildningen, samt sammansättning av fibrösa molekyler, efter aktivering av aryl-hydrocarbon-signalering i djurmodeller av hjärnskada. Resultaten kommer vara ett viktigt steg mot en ny typ av behandlingsmetod för att i framtiden kunna reparera hjärnskador.

Hur man steg för steg återskapar ett nytt ansikte hos däggdjur – ny kunskap och ny riktning för behandling av kraniofaciala störningar

Syftet med studien är att förstå hur det mänskliga ansiktet formas under embryonalutvecklingen. Huvudets platta benstrukturer uppfyller flera viktiga funktioner såsom skydd åt känsliga organ (ögon, hjärna och innerörat), plats för muskelfäste, kommunikation och igenkänning av individer. Idag finns det ett hundratal medfödda avvikelser som påverkar formen och funktion av dessa ben som berör enskilda individers livskvalité.  Vårt mål är att undersöka cellulära och molekylära mekanismer som styr normal utveckling av huvudets benstrukturer med syfte att skapa en bred plattform for nya behandlingar vid medfödda kraniofaciala syndrom.

Analys av kromosomförändringars effekter på neuropsykologi och järnstruktur

Huvudmålet med våra studier är att förstå hur genetiska faktorer, som har associerats med autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska tillstånd, kan påverka beteenden och olika biologiska funktioner i individer som bär på dem. För att studera detta kommer vi att undersöka ett stort antal individer utan neuropsykiatrisk diagnos som bär på genetiska varianter som har visat sig vara riskfaktorer för neuropsykiatriska tillstånd. I de första studierna kommer vi att undersöka hur genetisk variation påverkar hjärnans funktion genom att mäta intellektuella funktioner såsom verbala färdigheter och uppmärksamhet i kombination med strukturella skillnader i hjärnan. Vi kommer även att undersöka vanlig genetisk variation som kan öka risken för neuropsykiatriska problem genom att undersöka genetiska faktorer för sociala och emotionella funktioner som har en koppling till neuropsykiatriska problem.

Finjustering av stamcellstransplantat

Cellterapi för Parkinsons sjukdom grundas på idén att kompensera för förlusten av signalsubstansen dopamin genom att transplantera dopaminproducerande celler direkt in i patientens hjärna. Både prekliniska och kliniska studier har visat att det här tillvägagångssättet är genomförbart och att de transplanterade cellerna kan överleva och ha gynnsamma effekter i årtionden efter transplantationen. En av de möjliga cellkällorna för transplantation är mänskliga fosterstamceller som kan differentieras till autentiska dopamin-producerande nervceller. I mitt projekt kommer jag att använda flera tekniker för att skapa transplantat som kan ”fjärrstyras” för att studera funktionen av de transplanterade cellerna i detalj. Genom att öka och minska aktiviteten hos de transplanterade cellerna selektivt kommer vi kunna studera mekanismerna som avgör om neurala stamcellstransplantat fungerar.