Magtarmkanalen efter stora kirurgiska ingrepp och vid intensivvård – experimentella och kliniska studier

Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om magtarmkanalens funktion efter stora kirurgiska ingrepp och vid intensivvård. Försämrad funktion i magtarmkanalen vid svår sjukdom eller efter kirurgi kan starta och underhålla en inflammationsreaktion, vilket kan skada kroppens andra organ. Projektets målsättning är att hitta nya sätta att undvika, tidigt upptäcka och behandla försämrad funktion i magtarmkanalen. I flera djurmodeller för svår sjukdom studeras magtarmkanalens blodförsörjning, metabolism och inflammatoriska svar samt även nya behandlingsmetoder. Hos patienter som genomgår stora kirurgiska ingrepp graderas magtarmkanalens funktion postoperativt. Genom analys av blodprover eftersöks nya sätt att tidigt upptäcka en skadad magtarmkanal. I både djurmodeller och patientstudier identifieras riskfaktorer för att utveckla nedsatt funktion i magtarmkanalen. Projektet avser att leda till ett förbättrat omhändertagande av intensivvårdspatienter.

Kolesterolmetaboliter, hjärnans utveckling och neurodegeneration

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste demensformen. Det är känt att kolesterol är en riskfaktor för AS och studier av AS-hjärnor har påvisat en ökning av nybildning av nervceller i vuxen ålder, så kallad adult neurogenes, men med nedsatt mognad av nya nervceller. Nya studier har visat att oxysteroler (kolesterol metaboliter) påverkar förloppet i adult neurogenes. Det har föreslagits att en förändring i neurogenesen sker mycket tidigt i sjukdomsförloppet, men trots att neurogenesen är skadad är den fortfarande aktiv i sent skede av AS. Att främja en funktionell neurogenes kan därför agera på ett skyddande och rekonstruktivt sätt även i senare skeden av AS. Målet med projektet är att undersöka hur oxysteroler påverkar synaptisk mognad, och nybildning av nervceller, och hur förändringar i kolesterolmetabolismen kan ändra processerna i AS.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.

Karaktärisering av ett specifikt arvsanlag vid hjärntumören neuroblastom

Vissa svåra cancerformer kännetecknas av att kromosom 1p36 har sönderfallit, vilket leder till att ett antal gener som är viktiga för normal celldelning har försvunnit. Genen KIF1Bb sitter i människor på kromosom 1p36, och saknas ofta i cancertypen neuroblastom. I detta projekt vill vi studera genen KIF1Bb, dess verkningsmekanismer och dess betydelse för uppkomsten av neuroblastom. Preliminära data visar att KIF1Bb kan reglera programmerad celldöd, så kallad apoptos. Vi håller även på att ta fram en genetiskt modifierad mus som saknar KIF1Bb. Vår förhoppning är att denna mus kan fungera som modell för uppkomsten av neuroblastom och bli ett viktigt verktyg för att bättre kunna förstå mekanismerna bakom uppkomsten av denna svåra sjukdom.

Hur dendritiska celler påverkar immunförsvaret i en atopi/toleransmodell för luftvägsallergi

Allergier har under de senaste decennierna blivit ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem. Våra lungor utsätts varje minut för flera tusen olika ämnen som vi andas in. Immunsystemet kan normalt avgöra om något av dessa ämnen utgör ett hot eller om ämnet kan tolereras. Hos vissa individer fungerar emellertid inte denna process optimalt utan immunförsvaret reagerar felaktigt på ofarliga ämnen och individen blir atopisk/allergisk.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur immunsystemet reagerar på luftburna ämnen och identifiera faktorer som i framtiden kan användas för att undvika allergiutveckling mot ofarliga ämnen. Målet med mitt projekt är att undersöka hur dosen av ett ämne påverkar de så kallade dendritiska cellernas förmåga att styra immunsvaret mot tolerans eller utvecklandet av luftvägsallergi.

Schizofreni-relaterade gener påverkar cellens antenn

Även om man idag tror att schizofreni orsakas av fel i nervcellernas samspel, så vet man ytterst lite om hur dessa störningar uppstår från början. Vi har hittat en reglerande DNA-enhet som är gemensam i många av de gener som tros vara inblandade i schizofreni. Denna DNA-enhet är i sin tur viktig för funktionen av cellernas antenner, de så kallade cilierna. Jag vill undersöka om det finns ett samband mellan funktionen av cellens antenn och hur schizofreni kan uppstå. Vi använder oss av mänskliga nervceller som har en fungerande antenn och är lättillgängliga för att studera genreglering. I nästa steg vill vi utforska var i cellen schizofreni-generna är aktiva, för att sedan förändra deras funktion och observera följderna direkt i cellerna. För att kunna se hur förändringar i schizofrenigener påverkar nervcellernas samspel i ett fungerande nervsystem kommer vi använda en liten mask som modell. Min förhoppning är att kunna få insyn i vilka molekylära mekanismer som kan stå bakom sjukdomen.

Karaktärisering av olika tumörcellpopulationer i bröstcancer

Projektbeskrivning: Cancerutveckling anses uppstå i en grupp celler med stamcellsegenskaper, så kallade cancerstamceller. Dock har nya studier inom bröstcancer visat att även celler som saknar stamcellsegenskaper kan utvecklas till cancer. Tidigare studier har visat att mogna luminala bröstceller, som är MM+, samt huvuddelen av icke-MM+ celler som saknar stamcellsegenskaper har en stor potential att utvecklas till cancerceller. Detta leder oss till hypotesen att det kan finnas celltyper i bröstvävnaden, som saknar stamcellsegenskaper men kan vara cancerframkallande. Baserat på dessa upptäckter är vårt huvudmål att isolera distinkta cancerceller som saknar stamcellsegenskaper från Luminal/ER+ bröstcancer. Isolerade cancerceller kommer sedan att injiceras i möss som saknar immunsystem för att studera cancerutvecklingspotentialen inom dessa olika celltyper.

Utveckling av ALS-register och biobank, samt definieringav ALS-sjukdom och sjukvårdsprocess

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom, som presenterar sig som tilltagande muskelförlamning. Genom att skapa ett kvalitetsregister för ALS som innehåller specifik information om sjukdomssymtom och sjukvårdsprocess, tar vi första steget mot att förbättra och koordinera ALS-vården nationellt. Vi kommer även att samla prover från ALS-patienterna, och vill på så sätt skapa en särskild ALS-biobank. En sådan biobank kan generera en forskningsbas både lokalt, nationellt och internationellt. Proverna bidrar till studier kring typiska biomarkörer (biologiska markörer) för diagnos, för att studera dynamiken i sjukdomen och som stöd för behandling. Det övergripande syftet med projektet är att öka samarbete mellan sjukhus, samla prover och information om sjukdomen och därmed förbättra vården och bidra till forskningen om ALS i Sverige.

Kognitiva, metabola och genetiska effekter av viktminskningskirurgi

Att äta är något som vi uppfattar som belönande. Belöningssignaler som vi får ifrån intag av mat kan vara starkare än mättnadssignalerna vilket kan resultera i överkonsumtion av mat, och långsiktigt till viktuppgång. Det är därför av stor betydelse att identifiera faktorer som kan reglera och hålla energiintaget på en hälsosam nivå. I de experiment som vi planerar har vi en unik möjlighet att studera patienter som genomgår viktnedgångs, så kallad bariatrisk, operation – en utmärkt patientgrupp för att öka förståelsen av fysilogin bakom kraftig övervikt och vad som händer då detta tillstånd förbättras. Vi avseer att identifiera psykologiska faktorer som kan användas för att förutse om en bariatrisk operation kommer att leda till viktnedgång samt att undersöka de individuella förutsättningarna i form av genetiska faktorer.

Biomarkörer för att prediktera självmordsförsök

Projektets övergripande mål är att förbättra bedömningen av suicidrisk hos bipolära patienter. Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom med mycket hög risk för suicid jämfört med befolkningen i stort. Sjukdomen har en relativ hög ärftlighet och man tror därför att biologiska faktorer har en stor roll. Detta gör att det är stor sannolikhet att vi kan hitta biologiska markörer, så kallade biomarkörer, som kan hjälpa oss att förutspå vilka individer som har hög risk för suicid. Dagens metoder för bedömning av suicidrisk bygger på särskilda intervjuformulär. Vår idé är att kombinera intervjuerna med kliniska, genetiska och biologiska riskfaktorer i en riskbedömningsmodell. Denna modell har stora möjligheter att förbättra den kliniska bedömningen av suicidrisk och vägleda val av behandling.

Lgr5, en ny möjlighet att behandla spridd bröstcancer

Idag finns inga cancerbehandlingar som kan bota spridd bröstcancer. Detta beror på att befintliga behandlingar inte klarar av att eliminera de till antalet få, men mycket aggressiva, bröstcancerstamceller. Dessa cancerceller har förmågan att sprida sig till andra organ i kroppen, där de genom celldelning kan ge upphov till dödliga metastaser. För att hitta bröstcancerstamceller kommer jag att undersöka om Lgr5, en stamcellsmarkör, kan användas för att identifiera bröstcancerstamceller. Vidare kommer jag att arbeta med att karakterisera de gener som, ihop med Lgr5, ger bröstcancerstamcellerna deras förmåga att förnya och sprida sig. Genom att blockera de identifierade generna är min förhoppning att utveckla en ny cancerbehandling, som kan förhindra och bota spridd bröstcancer.