Modifierade bakterier för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett vanligt sjukdomstillstånd som innebär att immunsystemet reagerar på ett avvikande sätt mot tarmbakterier, med inflammation i tarmväggen till följd. De mest effektiva nu tillgängliga behandlingarna för IBD innebär att man hämmar immunsystemet i hela kroppen, vilket innebär ökade risker för svåra infektioner. I mitt projekt vill jag utveckla en ny bakteriebaserad behandling som är lokalt verkande och därmed minskar behovet av immunhämmande läkemedel. Metoden går ut på att få vanliga tarmbakterier, E. Coli, att utsöndra inflammationsdämpande substanser lokalt i tarmen. Målsättningen är att detta både ska förbättra sjukdomsförloppet och minska risken för biverkningar av nuvarande behandlingar.

Analys av maskineriet bakom proteintillverkning i enskilda celler

Många tumörer består av olika typer av cancerceller, med sinsemellan unika egenskaper.Information om den cellulära sammansättningen av en tumör kan alltså få stor betydelse för möjligheterna att utveckla mer effektiva individanpassade behandlingar. För att förstå hur olika celler skiljer sig mellan varandra behövs detaljerade tekniker för analyser på cellnivå. Mitt arbete fokuserar på utveckling av en metod för samtidig detektion, av olika mRNA och proteiner från enskilda celler. Detta är en förutsättning för att man ska kunna karaktärisera egenskaperna hos enskilda celler på ett detaljerat sätt.

Identifiering och funktionella analyser av ärftliga riskfaktorer för autoinflammatoriska sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar är vanliga i befolkningen och har sin grund i en störning i kroppens immunförsvar och orsakas av en kombination av miljöfaktorer och arv. Varken förändringarna i arvsmassan som bidrar till autoimmuna sjukdomar och eller hur detta påverkar immuncellerna hos patienter med dessa sjukdomar är kända i detalj. I mitt projekt ska jag försöka identifiera de förändringar i arvsmassan som bidrar till sjukdomsuppkomst hos patienter med olika typer av autoimmuna sjukdomar. I nästa steg vill jag studera hur dessa förändringar påverkar funktionen i de identifierade arvsanlagen för att slutligen analysera den funktionella konsekvensen för kroppens immunceller. En förbättrad kunskap om de bakomliggande arvsanlagen för autoimmuna sjukdomar behövs för att kunna förbättra diagnostik och optimera behandlingen för drabbade personer.

Nya terapier mot cancerstamceller med hjälp av reaktiva syremolekyler

Trots många år av forskning är cancer ofta en dödlig sjukdom. Nyligen har en specifik grupp tumörceller, så kallade cancerstamceller, identifierats. Dessa tillskrivs en stor betydelse för många cancerformer. Dessa speciella celler är extremt resistenta mot dagens läkemedel och tros därför ligga bakom risken för tumöråterfall efter behandling. Reaktiva syremolekyler produceras ständigt i vår kropp och är viktiga för bildandet av dessa cancerstamceller. Mekanismerna för detta är dock oklara liksom i vilken mån detta kan utnyttjas som mål för nya cancerbehandlingar. Därför vill jag med min forskning bidra med viktig information om hur reaktiva syremolekyler påverkar tillväxten av dessa farliga tumörceller och i förlängningen om detta kan utnyttjas för att utveckla nya cancerläkemedel som riktar sig specifikt mot cancerstamceller.

Arvsmasseförändringar bakom kopplingen mellan kejsarsnitt och utvecklingen av autoimmuna sjukdomar

Förlossning med planerat kejsarsnitt ökar drastisk över hela världen och uppgår i Sverige nu till 25 procent av alla förlossningar. På vissa håll i mellanöstern och Sydamerika ligger samma siffra på över 75 procent. Man vet att planerat kejsarsnitt kan kopplas till en ökad risk för autoimmunsjukdomar som typ 1 diabetes, gluten intolerans och allergi, men orsakerna är oklara. Det stora stresspåslag som barnet utsätts för vid vanlig förlossning tros förbereda barnet för livet utanför livmodern och detta uteblir vid kejsarsnitt. Vår hypotes är att olika förlossningssätt kan påverka barnets arvsmassa, vilket i förlängningen kan ha betydelse för risken för framtida sjukdomar hos barnet. Målet med min forskning är att studera modifieringarna på arvsmassan, den så kallade epigenetiken, i stamceller från navelsträngsblod från barn förlösta på vanligt sätt respektive med planerat kejsarsnitt.

Immunologiska mekanismer för autoimmun neuroinflammation vid multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där det egna immunsystemet attackerar nerver och stödjeceller, vilket leder till återkommande episoder av inflammation i hjärna och ryggmärg. Ett antal olika arvsanlag och miljöfaktorer som påverkar risken för MS har nu identifierats, men fortfarande vet man mycket lite om de molekylära mekanismer som gör att sjukdomen uppstår. Grunden för sjukdomen tros vara att vita blodkroppar reagerar mot vissa kroppsegna proteiner. Jag kommer i min forskning att undersöka vilka proteiner detta är och hur ärftliga och miljöfaktorer påverkar den skadliga aktiveringen av de vita blodkropparna. Min förhoppning är att detta ska leda till förbättrade möjligheter för diagnostik och behandling av MS.

Tarmbakteriesammansättningens effekt på tillväxt och neurologisk utveckling hos extremt för tidigt födda barn

Att förbättra tillväxten hos extremt för tidigt födda barn har en stor klinisk betydelse. Ny forskning pekar mot att bakteriesammansättningen i tarmen kan spela en stor roll för tillväxten.  Det är känt att förtidigt födda barn har en störd tarmflora, vilket till del kan bero på användning av antibiotika och den onaturliga miljön som neonatalavdelningar innebär. Syftet med mitt projekt är att studera tarmflorans betydelse och hur antibiotika kan ha en negativ inverkan. Detta kommer att studeras genom att ta avföringsprover från dem första levnadsveckorna från för tidigt födda barn med god och dålig tillväxt respektive från barn med olika sjukdomstillstånd. Dessa kommer sedan att överföras till bakteriefria möss via sond. Genom att studera mössens tillväxt, deras tarmflora, och påverkan på deras tarmslemhinna kan vi dra viktiga slutsatser om bakteriesammansättningens betydelse.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

Betydelsen av myelin proteiner och virala infektioner för multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar unga vuxna och är, näst olycksfall, den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder hos yngre vuxna i Europa. Både nedärvda faktorer (gener) och livsstils/miljöfaktorer har betydelse för sjukdomsrisk. Sjukdomen innebär att det egna immunsystemet angriper nervskidorna i det centrala nervsystemet men de exakta målen för den inflammatoriska attacken har inte varit kända. Nyligen presenterades fynd som talar för att en specifik kalium kanal (KIR4) kan vara ett av dessa mål. I mitt projekt undersöker jag betydelsen av KIR4 genom att studera om och hur immunceller reagerar gentemot denna molekyl samt om det ger upphov till skador i nervsystemet. Jag kommer också att undersöka om virus, särskilt körtelfebervirus (EBV) kan spela en roll i sammanhanget.

Oscillationer av nervcellernas elektriska aktivitet vid Parkinsons sjukdom och schizofreni

Hjärnans nervceller skapar elektriska fält som svänger med olika frekvenser beroende på medvetande- och beteendetillstånd. I många av hjärnans sjukdomar är svängningarna förändrade på ett karaktäristiskt sätt, och man har därför börjat misstänka att det finns gemensamma mekanismer bakom dessa tillstånd, trots att symptomen kan vara väldigt olika. Två exempel på sådana tillstånd är Parkinsons sjukdom och schizofreni, som även har gemensamt att hjärnans användning av signalsubstansen dopamin är rubbad. Genom att studera Parkinson och schizofreni i djur försöker jag förstå hur förändringar i dopaminsignalering och genuppsättning kan leda till förändringar i elektriska svängningsmönster och symptom. En ökad insikt om de bakomliggande mekanismerna gör det möjligt att utveckla bättre behandlingsmetoder för dessa ofta mycket svårbehandlade sjukdomarna.

Betydelsen av könshormonrelaterade gener vid autismspektrumstörning.

Autismspektrumstörning är en psykiatrisk sjukdomsgrupp med en betydande ärftlig komponent som medför varierande grad av funktionshandikapp hos de som drabbas vilket har visats i ett flertal studier. Huvudsyftet med detta projekt är att identifiera enskilda arvsanlag som förklarar denna ärftliga riskökning. Risken att utveckla autismspektrumstörning skiljer sig åt mellan könen och könshormoner tros därför vara involverade i sjukdomsorsaken I projektet kommer skillnaderna i proteinmängder i hjärnan med avseende på kön att undersökas i experimentella modeller. Dessutom kommer eventuella effekter av att genetiskt manipulera uttrycket av receptorer för testosteron i hjärnan att undersökas. Variationer i de gener som kodar för proteinerna, och som skiljer sig åt i mängd, kommer sedan att studeras i individer skattade för autismsymptom. Förhoppningen är att projektet kan ge värdefull information som bidrar till förståelsen för de mekanismer som ligger bakom autismspektrumstörning och andra psykiatriska sjukdomar där det finns skillnader mellan könen.