LRIG-genernas roll i olika typer av cancer

En viss typ av arvsanlag, de så kallade LRIG-generna, utgör en genfamilj som är viktig för regleringen av cellers tillväxt och delning. Förlust av sådan reglering kan leda till utveckling av cancer. Tidigare studier har visat att förändringar i de proteiner som LRIG-generna kodar för samvarierar med prognos och i cellförsök har man sett att uttryck av LRIG1 kan göra att cancerceller blir känsligare för vissa typer av cellgiftsbehandling. I mitt projekt kommer jag att undersöka om man kan mäta uttryck av LRIG-generna på olika sätt i olika tumörformer. Målet är att undersöka om detta kan användas för att ge bättre prognostisk information och kanske även för att förutsäga i vilken utsträckning tumören svarar på en viss behandling.

Karaktärisering av arvsanlag associerade med bröstcancer

Cancer uppkommer genom förvärvande av mutationer i cellers arvsmassa över lång tid. Om tillräckligt många gener som reglerar celltillväxten skadas i en och samma cell förloras normal tillväxtkontroll och en tumör uppstår. I mitt projekt studerar jag ett speciellt arvsanlag som av okänd anledning ofta är förändrad (muterad) i bröstcancer och som tros påverka modifieringar i arvsmassan, så kallad DNA-metylering. Dessa modifieringar styr hur celler använder sitt genetiska material. Målet med projektet är att förstå hur förändringar i den här genen påverkar cellers beteende och hur detta relaterar till tumörutvecklingen. Min förhoppning är att detta ska leda till förbättrad förståelse för hur och varför olika typer av tumörer uppkommer och därmed bättre möjligheter för diagnostik och behandling.

Kartläggning av ett specifikt cancerrelaterat protein för säkrare cancerbehandlingar

PARP-proteiner har många viktiga funktioner i vår kropp; bland annat kontrollerar de reparation av skadad arvsmassa i våra celler. I människa finns 17 olika PARP-proteiner, av vilka PARP-1 är det mest kända och bäst undersökta. Att hämma PARP-1 har visat sig hjälpa mot bröstcancer och det pågår flera kliniska studier med PARP-1-hämmare. De slår dock inte bara mot PARP-1 utan även mot flera av de andra av PARP-proteinerna, vars funktioner vi idag vet väldigt lite om. I mitt projekt kommer jag att detaljstudera proteinet PARP-4 för att bättre förstå dess funktion och hitta andra proteiner som samverkar med PARP-4 och andra PARP-proteiner. Min målsättning är att detta ska bidra till att förbättra behandlingsmöjligheterna för cancer.

Stamcellernas betydelse vid hjärntumörsutveckling

I Sverige diagnosticeras drygt tusen personer per år med hjärntumör. Denna cancerform förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos äldre människor. Vissa tumörer är elakartade, vilket innebär att de kan sprida sig till andra delar av kroppen. Andra är mera godartade och växer lokalt, vilket dock kan medföra allvarliga konsekvenser i nervsystemet. Tumörer kan vara behandlingsresistenta och återbildas efter behandling. Min forskning syftar till att förstå var och hur de enskilda tumörcellerna uppstår. Denna nya kunskap lägger en grund för utveckling av behandling som är direkt riktad mot tumörcellernas ursprung. För att åstadkomma detta kommer jag att studera celldelningen i hjärnans stamceller och att följa de enskilda cellernas färd i hjärnan. Jag hoppas med detta kunna öka vår kunskap för hur hjärntumörerna uppstår, överlever och utvecklas.

Betydelsen av muskelcellerna i blodkärlsväggarna för hjärtkärlsjukdomar

Blodkärlens främsta funktion är att leverera syresatt blod till kroppens organ, en funktion som är livsnödvändigt för alla däggdjur. Kring blodkärlen finns en speciell sorts muskelcell, de vaskulära glattmuskelcellerna, som är specialiserade på att ge stadga och elasticitet för blodkärlen. När dessa signalerar felaktigt kan det leda till en rad sjukdomar såsom åderförkalkning, stroke och högt blodtryck. Min forskning är inriktad på att förstå hur dessa processer fungerar. Jag är särskilt intresserade av ett speciellt protein, Notch3, som har visat sig kunna reglera mognad och utveckling av vaskulära glattmuskelceller. Man har tidigare upptäckt att nivåerna av detta protein ofta är felreglerat i olika vaskulära sjukdomar. I mitt projekt kommer jag nu att försöka förstå hur denna felreglering bidrar till sjukdomsprocessen, något som i framtiden skulle kunna leda till nya behandlingsmetoder.

Funktionella och molekylära studier av modifieringen av arvsmassan i myelinproducerande celler i nervsystemet

Biokemiska modifieringar av arvsmassa (DNA) och proteiner spelar en avgörande roll för organismens överlevnad, men även för sjukdomsuppkomst. Om liknande modifieringar av ribonukleinsyra (RNA) fyller någon funktion är ännu inte känt. Man har dock nyligen visat att en viss sorts biokemisk modifiering, som kallas för metylering, sker på proteinkodande RNA (mRNA) i större utsträckning än man tidigare trott. Jag kommer i mitt projekt att studera mekanismerna bakom denna typ av mRNA-modifiering i en speciell sorts hjärnceller; oligodendrocyter. Dessa hjärnceller har en unik förmåga att förse nervcellerna med en isolering (myelin) som gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare, men tros även ha betydelse för nervcellernas överlevnad och motståndskraft. Vid flera olika neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd, till exempel multipel skleros och schizofreni, finns avvikelser i myeliniseringen. Mitt mål är att klargöra betydelsen av mRNA-metyleringen för oligodendrocyternas mognadsprocess och myelinproduktion.

Betydelsen av enzymet D2 för cancercellers överlevnad

Då friska celler omvandlas till cancerceller sker stora förändringar i cellens ämnesomsättning som möjliggör ohämmad celldelning. Många av dagens kemoterapier dödar cancerceller genom att blockera så kallade enzymer som reglerar ämnesomsättningen. Tyvärr är dessa enzymer också viktiga för friska celler, exempelvis i mag-tarm-kanalen, vilket orsakar besvärande biverkningar. Vi har identifierat att ett enzym vi kallar ”D2” som finns i ovanligt stor mängd i cancerceller jämfört med friska celler. Blockering av D2 dödar cancerceller i laboratoriet, men vi vet ännu inte varför detta sker. Mitt forskningsprojekt kommer att fokusera på varför D2 är nödvändig för cancercellens överlevnad och dess roll i cellens ämnesomsättning. Målsättningen är att ta reda på om D2 är en lämplig måltavla för framtida cancerläkemedel.

Konsekvenser av lymfom och leukemier för annan sjuklighet och arbetsförmåga

Det finns många studier som visar på att social och ekonomisk samhällsställning påverkar canceröverlevnaden, vilket talar för att det finns ojämlikheter i vården. I detta projekt kommer jag att undersöka överlevnadsskillnader i olika samhällsgrupper för personer med elakartade blod- och lymfsjukdomar och se i vilken utsträckning de kan förklaras av annan samsjuklighet,  socioekonomisk ställning eller miljöfaktorer. Fokus vid blod- och lymfsjukdomar har under senare tid skiftat från att enbart bota till att även optimera behandlin, för att minska behandlingsbiverkningar. Hos patienter med Hodgkins lymfom kommer jag att undersöka sjukskrivningsförekomst hos canceröverlevare jämfört med befolkningen i övrigt, finna markörer för sjukskrivningsrisk och kartlägga sjukskrivningsorsaker, så att förbättrade rehabiliteringsprogram kan utvecklas.

Identifiering av förändrade arvsanlag bakom risken för blodcancer

Ärftliga faktorer påverkar risken för många sjukdomar hos människor, men det gäller även hundar. Hundar lever i samma miljö som människor och drabbas av liknande sjukdomar. Selektiv avel har skapat en låg grad av ärftlig variabilitet inom olika hundraser. Det förbättrar avsevärt möjligheten att hitta sjukdomsdrivande förändringar i arvsanlag. I mitt projekt kommer jag att fokusera på två olika cancerformer som drabbar blod- och immunsystemet; lymfom och hemangiosarkom. Sjukdomarna drabbar både hundar och människor. Syftet är att identifiera de exakta arvsanlagen som gör att vissa hundraser är speciellt drabbade.  Genom att undersöka motsvarande arvsanlag hos människor som drabbats av samma cancerformer kan man fastställa om de även har betydelse för cancerrisk hos människor. Den kunskapen är nödvändig för att kunna ta fram bättre och mer specifika behandlingar för både hundar och människor.

Kartläggning av det tidiga läkningsförloppet efter hälseneruptur

Hälseneruptur är vanligt och förekomsten ökar. Det råder starkt delade meningar om hur den bästa behandlingen ser ut. Syftet med mitt projekt är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga i det tidiga läkningsförloppet, dels genom att studera senceller från patienter och dels genom en klinisk studie. Cellstudierna används för att studera hur olika arvsanlag (gener) påverkar det tidiga förloppet när en ny sena bildas. Den kliniska studien kommer jämföra hur olika grader av belastning och rörelseträning tidigt under läkningen efter en hälseneskada på verkar slutresultatet.  Resultaten kommer förhoppningsvis att leda till ny kunskap om optimal rehabilitering efter senskador, men även ge en ökad förståelse för bindvävsläkning och hur den påverkas av träning.