Jenny Mjösberg
Cancersjukdomar och tumörbiologi, Gastroenterologi, leversjukdomar, Kirurgisk forskning
Postdoktoralt Stipendium
Karolinska Institutet
Inst f infektionsmedicin
2012
Betydelsen för det medfödda immunförsvarets lymfoida celler för inflammatorisk tarmsjukdom och tjocktarmscancer.
Långvarig inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) medför en dramatiskt ökad risk för tjocktarmscancer. Mjösberg har tillsammans med andra forskargrupper nyligen upptäckt en ny cellfamilj i immunförsvaret. Dessa kallas för ”medfödda lymfoida celler” (ILCs). I experimentella modeller medverkar ILCs i tarminflammation och tumörutveckling, men den specifika kopplingen mellan ILCs och IBD/tjocktarmscancer hos människa har ännu inte utretts. I detta forskningsprojekt är hypotesen att ILCs är direkt inblandade i utvecklingen av IBD och därmed tjocktarmscancer, och dessutom har en aktiv roll i att reglera cancertillväxt. Genom tillgång till unika tarmvävnadsprover kommer ILCs funktion i den inflammerade respektive canceromvandlade tarmvävnaden att kunna studeras i detta projekt. Syftet är att hitta nya terapimål som är associerade till ILC som skulle kunna utnyttjas för prevention och behandling av IBD och tjocktarmscancer.
Anna Martner
Blodsjukdomar, Cancersjukdomar och tumörbiologi, Cell- och molekylärbiologi
Postdoktoralt Stipendium
Göteborgs universitet
Sahlgrenska Cancer Center
2012
Immunosuppressiva celler och den regulatoriska rollen för histamin och ATRA
Vid blodcancer delar sig blodceller okontrollerat och ansamlas i benmärg, blod och andra organ. Vid myeloisk leukemi, som detta projekt avser, är cancercellen myeloisk, det vill säga en mer eller mindre mogen typ av immuncell som kallas monocyt eller granulocyt. Vissa myeloiska celler producerar syre- och kväveradikaler, vilka är skadliga för de tumördödande cellerna i kroppen. Forskningsprojektet fokuserar på karaktärisering av immunhämmande egenskaper hos myeloiska celler från patienter med myeloisk leukemi, vilket syftar till att öka förståelsen för hur leukemiska celler kan undgå att bli dödade av immunsystemet tumördödande celler. I projektet kommer även två läkemedelssubstanser att undersökas: All trans retinoic acid” (ATRA) och histamindihydroklorid (HDC), som påverkar utmognad av leukemiska celler.
Petter Ljungman
Epidemiologi, Hjärt- och kärlsjukdomar, Lungsjukdomar
Postdoktoralt Stipendium
Karolinska Institutet
Inst f miljömedicin
2012
Effekter av luftföroreningar på kärlfunktion och risk för hjärtkärlsjukdom.
Sambandet mellan luftföroreningar och hjärtsjukdom har studerats i över 100 studier och det är fastlagt att de innebär en betydande folkhälsorisk med omfattande global utbredning. Rön som också pekar mot stora möjligheter till förebyggande insatser. Viktiga detaljerade kunskaper om vilka källor eller blandningar av luftföroreningar som orsakar de farliga effekterna på hjärtkärlsystemet saknas dock fortfarande. I detta projekt kommer avancerade mätningar och beräkningar med bland annat satellitdata att utföras med hjälp av ett större forskningsnätverk. Bland annat kommer data från två stora amerikanska befolkningsunderlag att användas. Syftet är att bättre förstå vilka blandningar och källor av luftföroreningar som påverkar kärlfunktionen på både kort och lång sikt. Kunskap som kan bidra till möjligheten att riktat och mer effektivt minska farliga utsläpp och därmed minska dödlighet i hjärtinfarkt och stroke.
Susanne Lindgren
Cell- och molekylärbiologi, Immunologi
Postdoktoralt Stipendium
Göteborgs universitet
Inst f medicin
2012
Thymusexosomers roll vid utveckling av central tolerans.
Autoimmuna sjukdomar drabbar 5-7 procent av befolkningen i västvärlden. Sjukdomar som kännetecknas av att immunsystemets normala tolerans gentemot kroppens egna proteiner inte fungerar som det ska, vilket leder till att organen attackeras av immunsystemet. De så kallade T-cellerna spelar en nyckelroll i det som kallas toleransutveckling eller självtolerans, alltså förmågan att skilja på icke önskvärda ämnen som bör elimineras och kroppsegna ämnen som immunförsvaret ska låta passera. T-celler mognar i brässen (thymus). Här spelar ett enda arvsanlag (gen) den så kallade autoimmuna regulatorn (AIRE) en mycket viktig roll för att ”utbilda” de blivande T-cellerna i självtolerans. Detta görs genom att regulatorn ”visar upp” uttrycket av tusentals organspecifika proteiner. I denna process elimineras sådana celler som är ”självreaktiva”, det vill säga som inte klarar av instruktionerna från ”läraren” – regulatorn. Detta projekt syftar till att förstå hur regulatorn och cellerna i thymus kommunicerar. De så kallade exosomerna i thymus kommer att granskas – små membranblåsor som fungerar som budbärare av bland annat genetiskt material. Bättre förståelse för de basala mekanismerna för självtolerans är grunden för effektivare behandling av autoimmuna sjukdomar som exempelvis diabetes typ 1, ledgångsreumatism, MS, psoriasis och giftstruma.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
Lili Li
Cell- och molekylärbiologi, Fysiologi, Neurovetenskap, Smärtmedicin
Postdoktoralt Stipendium
Karolinska Institutet
Inst f med biokemi & biofysik
2012
Funktionen hos vissa sensoriska nervceller för smärta och känsel.
Sensoriska nervceller gör att vi kan uppleva vår omgivning. Dessa nervceller finns i huden och våra inre vävnader och deras nervändslut aktiveras vid bland annat beröring. Dessa neuron, som sänder ut och tar emot nervimpulser, tillåter oss att utföra vad som kan uppfattas som enkla funktioner som till exempel att använda händerna till att gripa och hålla i saker. De skyddar också kroppen mot cellskada genom att signalera smärta. I detta projekt kommer de olika typerna av sensoriska nervcellers aktivitet att kartläggas på molekylär nivå, och relateras till sina funktioner, för att mer information om vad som styr känsligheten för olika typer av mekaniska signaler: kyla, köld, värme, inflammation och smärta. Denna kunskap kan leda till bättre förståelse av olika former av störning av nervcellernas funktion, inte minst smärta.
Anna Kähler
Epidemiologi, Genetik, ärftliga sjukdomar, Neurovetenskap, Psykiatri
Postdoktoralt Stipendium
Karolinska Institutet
Inst f med epidemiologi & biostatistik
2012
Genetiska riskfaktorer vid schizofreni: samspel med miljö och samtidig epilepsi eller psykisk utvecklingsstörning.
Schizofreni är en psykiatrisk sjukdom med betydande ärftlighet som orsakar stort lidande samt innebär ökad risk för självmord och missbruk för de som drabbas. I en stor nationell studie har Kählers forskargrupp bidragit till viktiga upptäckter av både vanliga och ovanliga variationer i specifika genetiska regioner som medför ökad risk för schizofreni. I detta projekt kommer samspelet mellan genetiska riskfaktorer och etablerade miljöfaktorer att undersökas, såsom födsel i början av året, storstadsfödsel, hög ålder hos fadern, låg födelsevikt och födelsekomplikationer. Patienter med schizofreni som även har epilepsi eller psykisk utvecklingsstörning kommer att undersökas för att se om denna patientgrupp delar genetiska riskmönster som skiljer sig från övriga schizofrenipatienter. Ökad kunskap om underliggande sjukdomsmekanismer är viktig för att kunna utveckla förbättrade och nya läkemedel och individanpassad behandling.
Dinesh Kumar
Ålderssjukdomar, Fysiologi, Genetik, ärftliga sjukdomar, Neurovetenskap
Postdoktoralt Stipendium
Inst f med biokemi & biofysik
2012
Att skapa eller tappa minnen.
Inlärningsprocesser är – precis som alla andra fysiologiska processer – i grunden biokemiska reaktioner och involverar så kallad upp- eller nedreglering av vissa arvsanlag (gener) och bildandet av nya biomolekyler, såsom proteiner och ribonukleinsyror i hjärnan. Men dessa kortlivade molekyler kan inte förklara hur livslånga minnen kan bevaras. För att minnen ska bestå krävs en självbevarande biokemisk reaktion. Nya studier från bland annat University of Alabama har visat att nervceller använder det epigenetiska-maskineriet inklusive DNA-metylering för att skapa minnen. DNA-metylering är en mekanism som långvarigt kan förändra vilka gener som aktiveras i en cell. I detta projekt undersöks hypotesen om att DNA-metylering spelar en viktig roll i den dynamiska regleringen av genaktiveringen, som stöder långtidsminnets uppbyggnad och bevarande i hjärnan. Bättre kunskaper om detta är viktigt inte bara för att förstå sjukdomstillstånd som karaktäriseras av minnesstörningar, så som demenssjukdomar, utan också för att få viktig kunskap om vad som händer vid inlärning och normalt åldrande.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
Katarina Johansson
Cancersjukdomar och tumörbiologi, Cell- och molekylärbiologi, Hjärt- och kärlsjukdomar, Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS
Postdoktoralt Stipendium
Karolinska Institutet
Inst f medicinsk biokemi & biofysik
2012
Att förstå reglering av celler via kontroll av elektroner – ny metod för bestämning av olika redoxreglerade geners aktivering på cellnivå.
Redoxreglering innebär kontroll av reduktion (upptag av elektroner) eller oxidation (förlust av elektroner) hos viktiga cellulära molekyler. Detta är en regleringsprocess som styr många viktiga cellulära signaleringsvägar och är involverade i sjukdomstillstånd såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och neurodegenerativa sjukdomar. Kunskapen om redoxreglering är dock fortfarande begränsad då detta rör sig om blixtsnabba och komplexa händelseförlopp. Johanssons forskargrupp har utvecklat en metod för att undersöka hur redoxreglering styr aktivering av gener på cellnivå. En metod som har avslöjat att celler inom en homogen cellpopulation kan svara mycket olika på en och samma behandling, vilket kan vara en del av förklaringen till spridning av cancer eller sjukdomsåterfall vid cellgiftbehandling. I detta projekt kommer metoden att användas för att studera effekterna av nya läkemedel för att på så sätt se hur dessa påverkar redoxreglering på cellnivå.Postdoktoralt stipendium tack vare bidrag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
Piiha-Lotta Jerevall Jannok
Cancersjukdomar och tumörbiologi, Genetik, ärftliga sjukdomar
Postdoktoralt Stipendium
Linköpings universitet
Inst f medicin
2012
Kartläggning av arvsmasseprofil för att förutsäga effekt av bröstcancerbehandling.
Trots att nya och mer effektiva målinriktade behandlingar för bröstcancer har lanserats på senare år kvarstår ett stort problem; vissa bröstcancerpatienter får ingen effekt av behandlingen. I dagsläget måste alla patienter först genomgå behandling för att svaret ska bli givet; det vill säga vilka som svarar på behandling och vilka som inte gör det. Målet med detta forskningsprojekt är att utveckla ett verktyg för att förutsäga cancerns behandlingsmotstånd. Det görs genom att först ta fram odlade celler som är resistenta mot specifika bröstcancerläkemedel och undersöka hur arvsmassan i dessa skiljer sig åt från celler som svarar på läkemedlen. På så sätt kan man ta fram en ”arvsmasseprofil” som karaktäriserar behandlingsmotstånd. I nästa steg undersöks om denna profil kan förutsäga läkemedelskänslighet i tumörmaterial från kliniska studier. Målsättningen är att arvsmasseprofilen ska kunna användas redan vid diagnostillfället för att förutsäga vilka patienter som kan ha nytta av ett visst läkemedel i syfte att minska risken för sjukdomsåterfall och onödig risk för biverkningar.
Lasse Jensen
Cancersjukdomar och tumörbiologi, Fysiologi, Ögonsjukdomar
Postdoktoralt Stipendium
Linköpings universitet
Inst f medicin & hälsa
2012
Syrebrist och den biologiska klockans inverkan på blodkärlens funktion vid cancer och ögonsjukdomar.
Både cancer och blodkärlsrelaterade ögonsjukdomar är vanliga sjukdomar, som dessutom ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är väl känt att störd dygnsrytm ökar risken för sjukdom, bland annat cancer. Vilka mekanismer som i sammanhanget får sjukdom att uppstå är dock fortfarande okänt. Både cancer och blodkärlsrelaterad destruktion av gula fläcken kännetecknas av syrebristdriven blodkärlstillväxt in i det sjuka området. Blodkärl som dock är instabila och lätt orsakar blödningar vilket gör dem svåra att behandla och därför kan orsaka spridning av tumörer respektive blindhet. Genom att etablera experimentella modeller har forskargruppen kunnat förstå hur störningar av den biologiska klockan och syrebrist påverkar blodkärlens funktion. Målsättningen med forskningsprojektet är att med hjälp av dessa modeller undersöka hur syrebrist och störd dygnsrytm orsakar ökad blodkärlväxt och instabilitet i tumörer, kunskaper som kan användas för att göra behandlingar för cancer och ögonsjukdomar mera effektiva.Sida 54 av 64